Av en analys av kommunens och de kommunala bolagens finansiella ställning som kommunen låtit göra,framgår med all önskvärd tydlighet att kommunen och dess bolag inte själva kommer att kunna finansiera alla de kommunala investeingar som är planerade eller föreslagna för de närmaste tio åren.
Det är inte realistikt att tro att kommunen själv kan låna upp de volymer det skulle kräva, utan stora skatte- och avgifts höjningar eller nedskärningar i den kommunala verksamheten.
Kommunala investeringar ger dessutom inte avkastning på samma sätt som privata. När privata företag investerar gör man det för att kunna öka avkastningen och därmed i förlängningen, vinsterna.
Kommunala investeringar måste till en helt avgörande del kunna betalas med de skatter och statsbidrag man får in.Och dessa ökar inte med någon självkarhet i förhållande till gjorda investeringar. Dessutom får kommunen bara del av den skatt som löntagarana betalar .Företagens skatt går i till staten.
Man måste också ha i minnet att kommunal verksamhet inte är eller ska vara vinstgivande. Kommunens uppgift är att tillhandahålla en god offentlig service för sina medborgare och varje ny invånare "kostar" i princip lika mycket som de man redan har.Ett ökat antal invånare leder därför inte med någon självklarhet till ökat utrymme för nya icke obligatoriska verksamheter.
Det bästa för en kommun är att ha god balans mellan befolkningstillväxt och ekonomi och det har Linköping hittills haft.
Den snabba expansion vi nu planerar för Linköping kommer att kosta mycket pengar. Betydligt mer än vad dagens skattebetalare kan bära. Kommunen har som ett ekonomiskt mål att varje generation invånare skall svara för sina egna kostnader.Man måste därför innan man betämmer vilka investeringar som skall prioriteras ,göra en bedömning av vilka av dessa som är rimligt att låta framtida generationer vara med att betala.
De som tjänar mest på kommunens investeringar är inte kommunen själv utan de företag som finns i kommunen som genom bättre kommunal service och ett attraktivare fritidsutbud får lättare att rekrytera kompetant personal och större möjligheter att växa och tjäna pengar. Det gäller inte minst handeln.
Det vore därför högst rimligt att kommunens näringsliv svarade för en del av de offentliga investeringar som behövs för att utveckla kommuen.
En sådan deal skulle kunna fungera så att kommunen själv svarar för alla grundinvesteringar , d v s alla som avser de obligatoriska verksamheterna skola vård och omsorg medan näringslivet är med och delar sådana investingar som bidrar till att deras omsättning och vinster kan öka.
Det skulle ,för att ta ett aktuellt exempel,kunna innebära att kommunen och dess bolag svarade för grundinvesteringen att flytta fotbolls- och friidrottsarénorna från Folkungavallen med det belopp som är rimligt att få ut genom exploateringen och att näringslivet svarar för de kvalitetshöjande investeringarna därutöver.
Alterantivet är att de nya anläggningar man har råd att bygga,motsvarar vad Folkungavallen är i dag, d v s blir realtivt spartanska, såvida man inte skall ta pengar från skola och äldrevård.
Principen att dela investeringarna med näringslivet ,och givetvis även avkastningen,skulle kunna tillämpas på en rad andra stora investeringar som näringslivet har att tjäna på.
Kommunen bör arbeta för att få en sådan deal med näringslivet.
söndag 21 december 2008
torsdag 11 december 2008
Omskärelse är inte sjukvård
Det ser ut att finnas risk för att det kan komma ett lagförslag om att ålägga landstingen, att på begäran av föräldrarna ,utföra omskärelse på små pojkar.Detta tillskyndas bl a av Corren på ledarplats.
Även om det säkert inte är politiskt korrekt har Staffan Danielsson på ett mycket klokt sätt ifrågasatt detta i ett debattinlägg i Corren.
Jag delar helt hans uppfattning.
Med landstingens allt knappare resurser finns det angelägnare uppgifter än att utföra rituella operationer med religiösa motiv.Det strider i detta fall dessutom mot FN:s Barnkonvention.
Idag får många svårt sjuka vänta långa tider på behandling p g a att landstingen saknar både pengar och kompetent personal. Det vore därför helt orimligt av riksdagen att ålägga dem nya icke sjukvårdande uppgifter även om patienten själv skulle svara för hela kostnaden.
De prioriteringar som krävs bör göras av landstingen själva utifrån deras villkor och inte styras av att riksdagspartierna vill skära pipor i vassen hos en grupp marginalväljare.
Även om det säkert inte är politiskt korrekt har Staffan Danielsson på ett mycket klokt sätt ifrågasatt detta i ett debattinlägg i Corren.
Jag delar helt hans uppfattning.
Med landstingens allt knappare resurser finns det angelägnare uppgifter än att utföra rituella operationer med religiösa motiv.Det strider i detta fall dessutom mot FN:s Barnkonvention.
Idag får många svårt sjuka vänta långa tider på behandling p g a att landstingen saknar både pengar och kompetent personal. Det vore därför helt orimligt av riksdagen att ålägga dem nya icke sjukvårdande uppgifter även om patienten själv skulle svara för hela kostnaden.
De prioriteringar som krävs bör göras av landstingen själva utifrån deras villkor och inte styras av att riksdagspartierna vill skära pipor i vassen hos en grupp marginalväljare.
Gör en pudel,Sigvardsson
Corren är det helt dominerande nyhetsorganet inom sitt spridningsområde. Det ställer ett särskilt stort ansvar på att förmedla korrekt information i sådant man uppger vara faktauppgifter och att också korrigera dessa om de i efterhand visar sig vara fel.
Att ” göra en pudel”, för att citera Stig Malm, är något som många politiker och beslutsfattare numera inte tycker är något man behöver skämmas över. Vi gör alla våra fel. Det bör vi alla kunna vara ödmjuka nog att erkänna.
Tyvärr har denna välgörande ödmjukhet än så länge nått ganska få inom medievärlden.
Ett praktexempel på detta är när Ola Sigvardsson i debatt med Gösta Gustavsson istället för att medge att Corren lämnat felaktiga uppgifter beträffande Tekniska Verkens fjärrvärmetaxor, försöker rikta udden mot Gösta Gustavsson för att han kritiserat detta på sin blogg.
Det vore naturligtvis mycket renhårigare av Ola Sigvardsson att tillstå att de uppgifter från den sk ”Nils Holgerssonundersökningen” man publicerat tyvärr var fel. Det borde inte vara så svårt då misstaget bara ligger i att man inte varit tillräckligt källkritisk.
Nu väljer han istället i att försöka lägga skulden på andra och underbygger detta med att räkna upp alla trovärdiga aktörer som varit involverade i undersökningen. Underförstått att dessa knappast kan ha fel och därför har heller inte Corren gjort fel.
Ska det vara så svårt att erkänna att man haft fel.
Ola Sigvardsson har under sin tid som chefredaktör på Corren tidigare haft flera goda tillfällen till detta. Varför nu inte äntligen ta chansen att få uppleva att det faktiskt kan kännas riktigt befriande att få tillstå ett misstag. Det vet jag av egen erfarenhet.
För trots allt handlar det ju ändå till slut om Correns ansvar och trovärdighet.
Roland Larsson (c )
Att ” göra en pudel”, för att citera Stig Malm, är något som många politiker och beslutsfattare numera inte tycker är något man behöver skämmas över. Vi gör alla våra fel. Det bör vi alla kunna vara ödmjuka nog att erkänna.
Tyvärr har denna välgörande ödmjukhet än så länge nått ganska få inom medievärlden.
Ett praktexempel på detta är när Ola Sigvardsson i debatt med Gösta Gustavsson istället för att medge att Corren lämnat felaktiga uppgifter beträffande Tekniska Verkens fjärrvärmetaxor, försöker rikta udden mot Gösta Gustavsson för att han kritiserat detta på sin blogg.
Det vore naturligtvis mycket renhårigare av Ola Sigvardsson att tillstå att de uppgifter från den sk ”Nils Holgerssonundersökningen” man publicerat tyvärr var fel. Det borde inte vara så svårt då misstaget bara ligger i att man inte varit tillräckligt källkritisk.
Nu väljer han istället i att försöka lägga skulden på andra och underbygger detta med att räkna upp alla trovärdiga aktörer som varit involverade i undersökningen. Underförstått att dessa knappast kan ha fel och därför har heller inte Corren gjort fel.
Ska det vara så svårt att erkänna att man haft fel.
Ola Sigvardsson har under sin tid som chefredaktör på Corren tidigare haft flera goda tillfällen till detta. Varför nu inte äntligen ta chansen att få uppleva att det faktiskt kan kännas riktigt befriande att få tillstå ett misstag. Det vet jag av egen erfarenhet.
För trots allt handlar det ju ändå till slut om Correns ansvar och trovärdighet.
Roland Larsson (c )
måndag 8 december 2008
fredag 5 december 2008
Finns att lära även hemma
Jag tror inte att det i dag är allt för många som ifrågasätter att även chefer och anställda i kommuner och landsting ibland reser ut i världen för att lära sig av andras kunskaper och erfarenhet.
Men det är för den skull inte ointressant i vilka former det sker.
Sjukvårdsdirektören Lena Lundgrens resa till Thailand är ett bra exempel på när även en, i och för sig rimlig konferensresa, kan bli helt fel.
Det är få skattebetalare som inom ramen för sitt arbete förunnas möjligheten att på sin arbetsgivares bekostnad åka till Thailand i sin tjänst.
Det är därför inte svårt att förstå att många blir upprörda när sjukvårdsdirektören på det fattiga landstingets bekostnad unnar sig att bo på lyxhotell ,även om priset med våra mått mätt inte är allt för orimligt.
Att dessutom, om än på egen bekostnad,ta med sin make och stanna kvar på privat semester, tycker säkert många också är utmanande.
Det är självklart bra att man åker ut i världen och lär sig av andra.Men kanske borde man istället stanna hemma lite mer och också försöka lära sig förstå de som man är satt att tjäna .
Men det är för den skull inte ointressant i vilka former det sker.
Sjukvårdsdirektören Lena Lundgrens resa till Thailand är ett bra exempel på när även en, i och för sig rimlig konferensresa, kan bli helt fel.
Det är få skattebetalare som inom ramen för sitt arbete förunnas möjligheten att på sin arbetsgivares bekostnad åka till Thailand i sin tjänst.
Det är därför inte svårt att förstå att många blir upprörda när sjukvårdsdirektören på det fattiga landstingets bekostnad unnar sig att bo på lyxhotell ,även om priset med våra mått mätt inte är allt för orimligt.
Att dessutom, om än på egen bekostnad,ta med sin make och stanna kvar på privat semester, tycker säkert många också är utmanande.
Det är självklart bra att man åker ut i världen och lär sig av andra.Men kanske borde man istället stanna hemma lite mer och också försöka lära sig förstå de som man är satt att tjäna .
torsdag 4 december 2008
Orealistiskt projekt
Den beräknade kostnaden för att bygga en ny fotbollsarena och friidrottsanläggning istället för Folkungavallen börjar nu närma sig 200 miljoner kronor.
Förutsättningen är och har hela tiden varit att detta skall finansieras av de exploateringsinkomster man får för att bygga bostäder på Folkungvallen.
Detta är helt orealistiskt
Det finns ingen rimlig möjlighet att ta ut så höga hyror eller priser på bostadsrätter som det skulle leda till.
I dagsläget är det dessutom tveksamt när i tiden en byggnadtion kan förverkligas.
Det förvånar mig att kommunledningen inte tidigare har insett detta och omvärderat hela projketet.
Alternativet är en delfinansiering med skattmedel.
Så som framtiden just nu ter sig med mer begränsade skatteinkomster och allt högre kostnader för den kommunala kärnverksamheten, skola,vård och omsorg är det alternativet inte försvarbart.
Det enda rimliga är att göra ett nytt avstamp i den verklighet vi nu befinner oss. Det kan i värsta fall innebära att hela projketet måste skjutas på framtiden eller förändras i grunden.
Det är i så fall inget att skämmas för. För vad nyttjar det till att springa fort om man springer åt fel håll ?
Förutsättningen är och har hela tiden varit att detta skall finansieras av de exploateringsinkomster man får för att bygga bostäder på Folkungvallen.
Detta är helt orealistiskt
Det finns ingen rimlig möjlighet att ta ut så höga hyror eller priser på bostadsrätter som det skulle leda till.
I dagsläget är det dessutom tveksamt när i tiden en byggnadtion kan förverkligas.
Det förvånar mig att kommunledningen inte tidigare har insett detta och omvärderat hela projketet.
Alternativet är en delfinansiering med skattmedel.
Så som framtiden just nu ter sig med mer begränsade skatteinkomster och allt högre kostnader för den kommunala kärnverksamheten, skola,vård och omsorg är det alternativet inte försvarbart.
Det enda rimliga är att göra ett nytt avstamp i den verklighet vi nu befinner oss. Det kan i värsta fall innebära att hela projketet måste skjutas på framtiden eller förändras i grunden.
Det är i så fall inget att skämmas för. För vad nyttjar det till att springa fort om man springer åt fel håll ?
onsdag 3 december 2008
Hittills 709 misstänkta för dubbelmordet
En ung man jag känner väl fick för ett par år sedan en mindre chock när han plötsligt en dag blev uppringd av spaningsledningen för dubbelmordet i Linköping och kallad till förhör.
Det här är en skötsam ,ostraffad, socialt stabil kille som aldrig varit i närheten av något som skulle kunna göra honom misstänkt för att ha begått ett våldsbrott.Så vitt jag vet har han heller aldrig varit i det område där morden begicks.
Under det som han själv upplevde som ett mycket obehagligt förhör , men som polisen menade bara var någon slags allmän förfrågan, ställdes han inför alternativet att lämna DNA-prov och få sin oskuld bevisad eller att finnas kvar på listan över tänkbara gärningsmän.
Han valde självklart att lämna DNA-prov för att en gång för alla bli avförd från varje misstanke.
På frågan hur man överhuvudtaget kommit på tanken att höra just honom fick han inget annat svar än att det fanns hundratals ungdomar , varav även några i förhörsledarens bekantskapskrets, som kallats på samma sätt.
Den enda förklaring han själv så här i efterhand har kunnat komma på är att någon "pekat ut" honom för polisen enbart för att göra honom illa.Därför går han än i dag och grubblar över vem det kan vara i hans omgivning som kan vara så infam.
Man kan undra hur många av de hittills 709 DNA-testade ungdomarna som känner på liknande sätt.Och hur många ytterligare som kommer att få uppleva det nu när Leif GW Persson, likt Jesus råd till Petrus, uppmanar spaningsledningen " att kasta ut nätet på andra sidan båten".
Ändamålet helgar medlen, brukar man säga. Men hur långt får detta gå ut över unga människor integritet och självkänsla.
Kanske borde polisen pröva spöfiske istället för nät ?
Det här är en skötsam ,ostraffad, socialt stabil kille som aldrig varit i närheten av något som skulle kunna göra honom misstänkt för att ha begått ett våldsbrott.Så vitt jag vet har han heller aldrig varit i det område där morden begicks.
Under det som han själv upplevde som ett mycket obehagligt förhör , men som polisen menade bara var någon slags allmän förfrågan, ställdes han inför alternativet att lämna DNA-prov och få sin oskuld bevisad eller att finnas kvar på listan över tänkbara gärningsmän.
Han valde självklart att lämna DNA-prov för att en gång för alla bli avförd från varje misstanke.
På frågan hur man överhuvudtaget kommit på tanken att höra just honom fick han inget annat svar än att det fanns hundratals ungdomar , varav även några i förhörsledarens bekantskapskrets, som kallats på samma sätt.
Den enda förklaring han själv så här i efterhand har kunnat komma på är att någon "pekat ut" honom för polisen enbart för att göra honom illa.Därför går han än i dag och grubblar över vem det kan vara i hans omgivning som kan vara så infam.
Man kan undra hur många av de hittills 709 DNA-testade ungdomarna som känner på liknande sätt.Och hur många ytterligare som kommer att få uppleva det nu när Leif GW Persson, likt Jesus råd till Petrus, uppmanar spaningsledningen " att kasta ut nätet på andra sidan båten".
Ändamålet helgar medlen, brukar man säga. Men hur långt får detta gå ut över unga människor integritet och självkänsla.
Kanske borde polisen pröva spöfiske istället för nät ?
Om bensinpris och finanskris
Sedan finanskrisen började har bensinpriserna sjunkit till sin lägsta nivå på många år.När finansmarknaden nu åter börjar fungera börjar också bensinpriserna stiga.
Jag kan inte frigöra mig från tanken att det finns ett samband.
Kan det möjligen vara så att spekulationerna på oljemarknaden, där oljelagren i form av optioner köps upp med lånade pengar då priserna är som lägst och säljs vidare till konsumenterna när priserna ligger som högst, har kommit av sig i brist på kapital ?
Kan det vara så att ett par kronor av det vi betalar för bensinen i vanliga fall hamnar i fickorna hos skrupelfria profitörer som nu under en tid inte haft möjlighet att låna lika mycket ?
Om det är så förklarar det varför bensinpriserna stiger igen nu när det åter går att låna till lägre räntor.
Fullföljer man den här tanken betyder det i så fall att vi genom att pumpa in en massa miljarder av skattemedel i finansmarknaden också bidrar till att spekulationen i olja åter kan komma i gång. D v s att vi med våra egna pengar hjälper till att höja bensinpriset.
Kanske något för miljöpartiet att ta fasta på.Ju mer spekulation i olja,desto bättre miljö.
Jag kan inte frigöra mig från tanken att det finns ett samband.
Kan det möjligen vara så att spekulationerna på oljemarknaden, där oljelagren i form av optioner köps upp med lånade pengar då priserna är som lägst och säljs vidare till konsumenterna när priserna ligger som högst, har kommit av sig i brist på kapital ?
Kan det vara så att ett par kronor av det vi betalar för bensinen i vanliga fall hamnar i fickorna hos skrupelfria profitörer som nu under en tid inte haft möjlighet att låna lika mycket ?
Om det är så förklarar det varför bensinpriserna stiger igen nu när det åter går att låna till lägre räntor.
Fullföljer man den här tanken betyder det i så fall att vi genom att pumpa in en massa miljarder av skattemedel i finansmarknaden också bidrar till att spekulationen i olja åter kan komma i gång. D v s att vi med våra egna pengar hjälper till att höja bensinpriset.
Kanske något för miljöpartiet att ta fasta på.Ju mer spekulation i olja,desto bättre miljö.
fredag 21 november 2008
Finansproletariatets kamp
"Miljardärer i alla länder förenen eder".
Äntligen har den envetna kampen för ökade orättvisor börjat att få acceptans av hela samhället
Vem hade kunnat drömma om att initiativet till en socialisering av bankerna skulle komma från storfinansen själva ? Och vem skulle ha trott att detta skulle tillskyndas av politiker från alla läger i hela världen ?
Karl Marx kan slå sig i väggen.
För det är precis vad som håller på att hända - ett förstaligande av banksystemet.
Skillnaden mellan tillfört aktiekapital och staliga kreditgarantier till storbankerna är bara att det i det första fallet är aktieägarna som med sitt privata kapital står riskerna och i det andra fallet du och jag med våra gemensamma skattemedel.
Och för bankcheferna spelar det säkert ingen roll från vem man får sina bonusar.
I bästa fall kan det kanske leda till att vi skattebetalare blir miljardärer och miljardärerna blir skattebetalare. Den som lever får se.
Äntligen har den envetna kampen för ökade orättvisor börjat att få acceptans av hela samhället
Vem hade kunnat drömma om att initiativet till en socialisering av bankerna skulle komma från storfinansen själva ? Och vem skulle ha trott att detta skulle tillskyndas av politiker från alla läger i hela världen ?
Karl Marx kan slå sig i väggen.
För det är precis vad som håller på att hända - ett förstaligande av banksystemet.
Skillnaden mellan tillfört aktiekapital och staliga kreditgarantier till storbankerna är bara att det i det första fallet är aktieägarna som med sitt privata kapital står riskerna och i det andra fallet du och jag med våra gemensamma skattemedel.
Och för bankcheferna spelar det säkert ingen roll från vem man får sina bonusar.
I bästa fall kan det kanske leda till att vi skattebetalare blir miljardärer och miljardärerna blir skattebetalare. Den som lever får se.
Med rumpan mot framtiden
Ett nytt lagförslag om fildelning lär vara på väg.
Jag hoppas att regeringen lärt sig av FRA-debatten och inte kommer dragande med ännu ett förslag som hotar den personliga integriteten.
Att via kriminalisering av fildelning försöka skydda upphovsmannarätten är att gå med rumpan in i framtiden.Det är bara en tidsfråga innan den nuvarande tekniken redan är föråldrad och ännu mer sofistikerade kopieringsmetoder kommer att finnas.
En lag som gör det möjligt för polisen att gå in i våra hem och beslagta våra datorer enbart på misstanken om att vi vidarebefordrat några musikverk eller eller filmer står inte i rimlig proportion till det ingrepp det skulle vara mot den personliga friheten.
Många har idag hela sitt privaliv dokumenterat i sina datorer.Att ge polisen rätt att gå in och gräva i det skulle ha varit otänkbart på den tiden vi dokumeterade våra liv med papper och penna.Och ändå är det bara tekniken som skiljer.
Jag ifrågasätter på intet sätt rätten för de som producerar musik eller film att få betalt för sitt arbete.Men då måsta man också själva hitta vägar att skydda sitt ägande utan att vi skall behöva göra avkall på våra grundlagskyddade fri- och rättigheter.
Jag hoppas att regeringen lärt sig av FRA-debatten och inte kommer dragande med ännu ett förslag som hotar den personliga integriteten.
Att via kriminalisering av fildelning försöka skydda upphovsmannarätten är att gå med rumpan in i framtiden.Det är bara en tidsfråga innan den nuvarande tekniken redan är föråldrad och ännu mer sofistikerade kopieringsmetoder kommer att finnas.
En lag som gör det möjligt för polisen att gå in i våra hem och beslagta våra datorer enbart på misstanken om att vi vidarebefordrat några musikverk eller eller filmer står inte i rimlig proportion till det ingrepp det skulle vara mot den personliga friheten.
Många har idag hela sitt privaliv dokumenterat i sina datorer.Att ge polisen rätt att gå in och gräva i det skulle ha varit otänkbart på den tiden vi dokumeterade våra liv med papper och penna.Och ändå är det bara tekniken som skiljer.
Jag ifrågasätter på intet sätt rätten för de som producerar musik eller film att få betalt för sitt arbete.Men då måsta man också själva hitta vägar att skydda sitt ägande utan att vi skall behöva göra avkall på våra grundlagskyddade fri- och rättigheter.
lördag 15 november 2008
SJ:s tågförseningar
40% av SJ:s tåg är försenade.
Varför inte göra som man gjorde för några år sedan ? Då drog man in vartannat tåg och lyckades på det sättet minska förseningarna med 50 %.
Varför inte göra som man gjorde för några år sedan ? Då drog man in vartannat tåg och lyckades på det sättet minska förseningarna med 50 %.
fredag 14 november 2008
Fel läge för taxehöjning
I finanskrisens spår och med lågkonjunkturen hängande över oss finns det risk för att vi står inför en bostadskris.Därför är det fel att just nu höja de kommunala taxor som påverkar boendekostnaderna.
Även om Tekniska Verkens taxor fortfarande ligger jämförelsevis lågt tycker jag därför att man borde avvakta i vart fall något år med nästa höjning.
För att kompensera bolaget för detta kan kommunen i sin förestående budget avstå från det ökade utdelningskravet från bolagen med 50 miljoner kronor de två närmaste åren.
Det kan kommunen göra utan att andra verksamheter påverkas enbart genom att ta i anspråk en del av sitt egna kapital.
Som det ser ut just nu är det möjligt utan att bryta mot det sk balanskravet.D v s den lag som säger att kommunerna inte få minska sin förmögenhet.Det är de senaste årens stora överkott som öppnat den möjligheten.
Genom att göra så bidrar man till att hålla tillbaka hushållens och företagens kostandsökningar mitt i den ekonomiska kris vi nu befinner oss.På så sätt gör pengarna större nytta än att ligga inlåsta i den kommunala förmögenhetsmassan.
Det gör det också möjlig, att när den finasiella situationen förbättrats åter öka utdelningskravet från bolagen.
Även om Tekniska Verkens taxor fortfarande ligger jämförelsevis lågt tycker jag därför att man borde avvakta i vart fall något år med nästa höjning.
För att kompensera bolaget för detta kan kommunen i sin förestående budget avstå från det ökade utdelningskravet från bolagen med 50 miljoner kronor de två närmaste åren.
Det kan kommunen göra utan att andra verksamheter påverkas enbart genom att ta i anspråk en del av sitt egna kapital.
Som det ser ut just nu är det möjligt utan att bryta mot det sk balanskravet.D v s den lag som säger att kommunerna inte få minska sin förmögenhet.Det är de senaste årens stora överkott som öppnat den möjligheten.
Genom att göra så bidrar man till att hålla tillbaka hushållens och företagens kostandsökningar mitt i den ekonomiska kris vi nu befinner oss.På så sätt gör pengarna större nytta än att ligga inlåsta i den kommunala förmögenhetsmassan.
Det gör det också möjlig, att när den finasiella situationen förbättrats åter öka utdelningskravet från bolagen.
torsdag 13 november 2008
Budgetberoende
Jag har något jag måste erkänna.
Efter att ha varit med vid över 30 budgetbehandlingar i Kommunfullmäktige har jag blivit budgetberoende. Jag förstår inte hur jag , nu när kommunen går över till tvåårsbudgetar, skall kunna klara mig nästa år. Jag hoppas att det åtminståne blir en liten kompletteringsbudget under mellanåret.Om nu inte hela Kommunfullmäktige får abstinens och drabbas av återfall.
Å andra sidan får jag nu god tid på mig att fundera över det märkliga fenomenet att de partier som är i opposition även med samma skatt,alltid har mer pengar att fördela än de som är i majoritet. Jag har inte hittills lyckats klura ut hur det kan bli så.
Det är på något sätt djupt tragiskt att partier som i majoritet aldrig får uppleva glädjen av att ha lika mycket pengar som de som är i opposition.
Särskilt synd är det naturligtvis om oss i Centerpartiet.För genom att vi nästan alltid tillhört majoriteten har vi sett över tiden ständigt haft mindre pengar att fördela än övriga partier.Bara det vore skäl nog att försätta sig i opposition.
Jag har funderat på hur man till kommuninvånarnas fromma skull kunna dra nytta av detta märkliga fenomen.Man skulle kanske kunna tänka sig att oppositionen ,sedan majoriteten beslutat om skattesatsen,fick besluta om själva innehållet i budgeten.
Men det skulle naturligtvis inte fungera för då skulle oppositionen hamna i majoritet. Och då hade man ju plötsligt inte längre ha lika mycket att fördela.
Nää, det verkar inte vara någon lösning på problemet.Det är nog säkrast att man håller sig till den gamla ordningen. D v s räknar med att väljarna glömt vad man sade i opposition den dag man eventuellt kommer i majoritet.Det har ju fungerat hittills.
Efter att ha varit med vid över 30 budgetbehandlingar i Kommunfullmäktige har jag blivit budgetberoende. Jag förstår inte hur jag , nu när kommunen går över till tvåårsbudgetar, skall kunna klara mig nästa år. Jag hoppas att det åtminståne blir en liten kompletteringsbudget under mellanåret.Om nu inte hela Kommunfullmäktige får abstinens och drabbas av återfall.
Å andra sidan får jag nu god tid på mig att fundera över det märkliga fenomenet att de partier som är i opposition även med samma skatt,alltid har mer pengar att fördela än de som är i majoritet. Jag har inte hittills lyckats klura ut hur det kan bli så.
Det är på något sätt djupt tragiskt att partier som i majoritet aldrig får uppleva glädjen av att ha lika mycket pengar som de som är i opposition.
Särskilt synd är det naturligtvis om oss i Centerpartiet.För genom att vi nästan alltid tillhört majoriteten har vi sett över tiden ständigt haft mindre pengar att fördela än övriga partier.Bara det vore skäl nog att försätta sig i opposition.
Jag har funderat på hur man till kommuninvånarnas fromma skull kunna dra nytta av detta märkliga fenomen.Man skulle kanske kunna tänka sig att oppositionen ,sedan majoriteten beslutat om skattesatsen,fick besluta om själva innehållet i budgeten.
Men det skulle naturligtvis inte fungera för då skulle oppositionen hamna i majoritet. Och då hade man ju plötsligt inte längre ha lika mycket att fördela.
Nää, det verkar inte vara någon lösning på problemet.Det är nog säkrast att man håller sig till den gamla ordningen. D v s räknar med att väljarna glömt vad man sade i opposition den dag man eventuellt kommer i majoritet.Det har ju fungerat hittills.
måndag 10 november 2008
Stångåstadens ansvar
Den viktigaste uppgiften för kommunens bolag är att vara en resurs för att uppfylla de mål som kommunfullmäktige antagit.M a o vara verktyg i den kommunala planeringen och utvecklingen.Det är det kommunen vill och önskar som skall styra bolagens insatser. I annat fall finns det ingen anledning för kommunen att äga några bolag.
I Ljungsbro finns idag 2774 bostäder.Av dessa är1493 (54 %) småhus , 769 (28 %) hyreslähenheter och 424 (15%) bostadsrätter.
I Linköpings kommun totalt finns 16 % småhus,62 % hyreslägenheter och 20 % bostadsrätter.
Det finns i Ljungsbro således ett betydande underskott på framför allt hyresbostäder i f t kommunen som helhet.På liknande sätt ser det ut även i övriga tätorter utanför centralorten.
I sin långsiktiga planering har kommunen b l a pekat ut Ljungsbro/Vreta kloster som ett av de framtida expansionsområdena.Det är en tydlig anvisning även för de kommunala bolagens planering och investeringar.
I nom Ljungsbroområdet finns många 55+are som visat intresse för att sälja sina småhus och istället skaffa sig en hyresrätt eller bostadsrätt.För oss politiker som representerar kommundelen har det länge varit känt.
På vårt initiativ har Stångåstaden låtit göra en lokal enkätundersökning om intresset bland villaägarna att byta till en hyresrätt eller bostadsrätt. Resultatet har visat att över 60 % av de tillfrågade inom en icke allt för avlägsen framtid kan tänka sig detta om möjligheten fanns.
Ett problem i sammanhanget är att det stora flertalet av alla hyrsrätter som idag finns inom området ägs av Stångåstaden.Företrädare bland tjänstemännen hos bolaget har därför gett uttryck för att det vore bättre om någon annan än Stångåstaden investerade i kommundelen.
Det vore naturligtvis inte fel.Men om det nu inte finns några andra aktörer som är beredda till det, vem har då ansvaret för att det sker ? Vad har Stångåstaden i första han att rätta sig efter ? Sina egna tjänstemän eller sin ägares uttalade vilja ?
I Ljungsbro finns idag 2774 bostäder.Av dessa är1493 (54 %) småhus , 769 (28 %) hyreslähenheter och 424 (15%) bostadsrätter.
I Linköpings kommun totalt finns 16 % småhus,62 % hyreslägenheter och 20 % bostadsrätter.
Det finns i Ljungsbro således ett betydande underskott på framför allt hyresbostäder i f t kommunen som helhet.På liknande sätt ser det ut även i övriga tätorter utanför centralorten.
I sin långsiktiga planering har kommunen b l a pekat ut Ljungsbro/Vreta kloster som ett av de framtida expansionsområdena.Det är en tydlig anvisning även för de kommunala bolagens planering och investeringar.
I nom Ljungsbroområdet finns många 55+are som visat intresse för att sälja sina småhus och istället skaffa sig en hyresrätt eller bostadsrätt.För oss politiker som representerar kommundelen har det länge varit känt.
På vårt initiativ har Stångåstaden låtit göra en lokal enkätundersökning om intresset bland villaägarna att byta till en hyresrätt eller bostadsrätt. Resultatet har visat att över 60 % av de tillfrågade inom en icke allt för avlägsen framtid kan tänka sig detta om möjligheten fanns.
Ett problem i sammanhanget är att det stora flertalet av alla hyrsrätter som idag finns inom området ägs av Stångåstaden.Företrädare bland tjänstemännen hos bolaget har därför gett uttryck för att det vore bättre om någon annan än Stångåstaden investerade i kommundelen.
Det vore naturligtvis inte fel.Men om det nu inte finns några andra aktörer som är beredda till det, vem har då ansvaret för att det sker ? Vad har Stångåstaden i första han att rätta sig efter ? Sina egna tjänstemän eller sin ägares uttalade vilja ?
Mental devalvering
Jag tror jag håller på att drabbas av något slags mentalt devalveringssyndrom.
Privat är det hundralappar som gäller
I föreningen jag är kassör är det högst tusenlappar vi rör oss med.
I kommunen handlar det ofta om några hundratusen upp till miljonbelopp.
I riksdagen rör man sig för det mesta med hundratals miljoner och enstaka miljarder.
I helgen pumpade Kinesiska staten in 4 650 miljarder (4650 000 000 000 ?) i sin finansmarknad.
Inte att förundra sig över att det snurrar ibland för oss som var med på femöreskolans tid.
Privat är det hundralappar som gäller
I föreningen jag är kassör är det högst tusenlappar vi rör oss med.
I kommunen handlar det ofta om några hundratusen upp till miljonbelopp.
I riksdagen rör man sig för det mesta med hundratals miljoner och enstaka miljarder.
I helgen pumpade Kinesiska staten in 4 650 miljarder (4650 000 000 000 ?) i sin finansmarknad.
Inte att förundra sig över att det snurrar ibland för oss som var med på femöreskolans tid.
torsdag 30 oktober 2008
Strama upp bolagstyglarna
Skall vi fortsätta att driva kommunal verksamhet i bolagsform måste vi som politiker också se till att vi har kontroll över vad som händer i bolagen.Det är det minsta ägarna, d v s skattebetalarna, kan begära.
Är det t ex rimligt att bolagsdirektörerna har sina fruar anställda som sekreterare ? Är det rimligt att man driver privata bolag i nära anslutning till det kommunala bolag man är chef för ?
Är verkligen all verksamhet som bolagen svarar för lämplig att driva i bolagsform ?
Kanske delvis struntfrågor kan en del tycka.Men även den här typen av frågor är viktiga för medborgarna och måste bli föremål för en djupare diskussion bland oss politiker från alla partier.Det går inte an att skylla eventeulla misstag på varandra efter som vi alla mer eller mindre ,aktivt eller passivt, tagit del i de beslut som lett fram till den ordning vi nu har.
Så borde t ex Stångåstadens styrelse ha insett vilka problem som skulle kunna uppstå då VD:n anställer sin fru som sekreterare och inte bara dölja sig bakom det formella konstaterandet att en VD alltid har rätt att utse sina egna medarbetare. "Så är det överallt inom näringslivet" säger man och leker professionell.Och sen då ? Är det säkert att det är lämpligare för det ?
På samma sätt borde Tekniska Verkens styrelse förstått det orimliga i att sälja kompetens på energiområdet via att av VD:n ägt bolag. "Vi får inte som kommunalt bolag sälja tjänster på en konkurrensutsatt marknad" försvarar man sig.
Stuntprat !
För det första har man inte förut varit speciellt överkänsliga på den punkten. För det andra ,vad är det för skillnad mellan VD:s bolag och andra privata aktörer ? För det tredje finns det inget förbud för ett kommunalt bolag att sälja sitt kunnade på den privat marknaden.Det går att lösa på flera sätt utan att komma i konflikt med lagstiftningen.
Linköping är en av de kommuner som har mest verksamhet i bolagsform. Det har i många avséenden varit bra.Men det betyder inte att allt är bra att "bolagisera".
Vad är det tex som säger att kommunens engagemang i turistfrågorna bäst sköts av Arenabolaget.Ett bolag som har till uppgift att arrangera evenemang och som dessutom haft stora ekonomiska underskott.Turism är långt ifrån bara en fråga om evenemang.
Med tanke på att kommunen redan har så stor del av sin verksamhet i bolagsform borde vi vara mer återhållsamma med att lägga över ännu mer.Annars kan vi lika gärna snart avveckla oss själva och istället fördela aktierna i de kommunala bolagen bland kommuninvånarna.
Är det t ex rimligt att bolagsdirektörerna har sina fruar anställda som sekreterare ? Är det rimligt att man driver privata bolag i nära anslutning till det kommunala bolag man är chef för ?
Är verkligen all verksamhet som bolagen svarar för lämplig att driva i bolagsform ?
Kanske delvis struntfrågor kan en del tycka.Men även den här typen av frågor är viktiga för medborgarna och måste bli föremål för en djupare diskussion bland oss politiker från alla partier.Det går inte an att skylla eventeulla misstag på varandra efter som vi alla mer eller mindre ,aktivt eller passivt, tagit del i de beslut som lett fram till den ordning vi nu har.
Så borde t ex Stångåstadens styrelse ha insett vilka problem som skulle kunna uppstå då VD:n anställer sin fru som sekreterare och inte bara dölja sig bakom det formella konstaterandet att en VD alltid har rätt att utse sina egna medarbetare. "Så är det överallt inom näringslivet" säger man och leker professionell.Och sen då ? Är det säkert att det är lämpligare för det ?
På samma sätt borde Tekniska Verkens styrelse förstått det orimliga i att sälja kompetens på energiområdet via att av VD:n ägt bolag. "Vi får inte som kommunalt bolag sälja tjänster på en konkurrensutsatt marknad" försvarar man sig.
Stuntprat !
För det första har man inte förut varit speciellt överkänsliga på den punkten. För det andra ,vad är det för skillnad mellan VD:s bolag och andra privata aktörer ? För det tredje finns det inget förbud för ett kommunalt bolag att sälja sitt kunnade på den privat marknaden.Det går att lösa på flera sätt utan att komma i konflikt med lagstiftningen.
Linköping är en av de kommuner som har mest verksamhet i bolagsform. Det har i många avséenden varit bra.Men det betyder inte att allt är bra att "bolagisera".
Vad är det tex som säger att kommunens engagemang i turistfrågorna bäst sköts av Arenabolaget.Ett bolag som har till uppgift att arrangera evenemang och som dessutom haft stora ekonomiska underskott.Turism är långt ifrån bara en fråga om evenemang.
Med tanke på att kommunen redan har så stor del av sin verksamhet i bolagsform borde vi vara mer återhållsamma med att lägga över ännu mer.Annars kan vi lika gärna snart avveckla oss själva och istället fördela aktierna i de kommunala bolagen bland kommuninvånarna.
onsdag 29 oktober 2008
LK-datakrångel
Det händer då och då när man anlitar olika serviceföretag att man blir ombedd att besvara en kundenkät om hur man upplevt deras service.
Någon sådan enkät har jag aldrig behövt besvara när jag anlitat LK-data (Linköpings kommuns dataenhet).
Jag förstår varför.Man vill helt enkelt inte utsätta sig för den risken.
Sedan jag för två år sedan kvitterade ut min tjänstdator har den vid ett flertal tillfällen drabbats småfel och krångel som oftast visat sig höra ihop med det system man har för externa tjänstedatorer.När man vid något dussin tillfällen har ringt och blivit kopplad runt om samma problem,kört in tjänsedatorn 3 mil t.o.r till "lustiga huset" och hämtat den tillbaka 3 mil t.o.r bara för att upptäcka att man fått annat problem , blir man till slut vanmäktig. Tur att man har sin privata dator som, trots att den börjar bli till åren,nästan alltid går att lita på.
Jag vägrar tro att det är fel på LK-datas personal. De kan alldeles säkert sin sak.Det måste vara något fel på de tekniska och administrativa lösningar man valt.
Om man har så höga krav på datasäkerhet att det t ex inte går att plugga in vilken skrivare som helst utan att först lämna in datorn till en tekniker för "upplåsning" borde man väl också ha en serviceorganisation som kan hantera detta utan att kunden skall behöva fara som en skållad råtta.Betalar jag för att, utöver min egen dator, ha en bärbar tjänstedator vill jag också att den skall fungera utan allt för mycket krångel.Finessen med en bärbar dator är ju just att man skall kunna använda den var som helst.
En dator skall inte behöva dra mer bensin en el.
Finns det ingen som kan utmana LK-data ?
Någon sådan enkät har jag aldrig behövt besvara när jag anlitat LK-data (Linköpings kommuns dataenhet).
Jag förstår varför.Man vill helt enkelt inte utsätta sig för den risken.
Sedan jag för två år sedan kvitterade ut min tjänstdator har den vid ett flertal tillfällen drabbats småfel och krångel som oftast visat sig höra ihop med det system man har för externa tjänstedatorer.När man vid något dussin tillfällen har ringt och blivit kopplad runt om samma problem,kört in tjänsedatorn 3 mil t.o.r till "lustiga huset" och hämtat den tillbaka 3 mil t.o.r bara för att upptäcka att man fått annat problem , blir man till slut vanmäktig. Tur att man har sin privata dator som, trots att den börjar bli till åren,nästan alltid går att lita på.
Jag vägrar tro att det är fel på LK-datas personal. De kan alldeles säkert sin sak.Det måste vara något fel på de tekniska och administrativa lösningar man valt.
Om man har så höga krav på datasäkerhet att det t ex inte går att plugga in vilken skrivare som helst utan att först lämna in datorn till en tekniker för "upplåsning" borde man väl också ha en serviceorganisation som kan hantera detta utan att kunden skall behöva fara som en skållad råtta.Betalar jag för att, utöver min egen dator, ha en bärbar tjänstedator vill jag också att den skall fungera utan allt för mycket krångel.Finessen med en bärbar dator är ju just att man skall kunna använda den var som helst.
En dator skall inte behöva dra mer bensin en el.
Finns det ingen som kan utmana LK-data ?
söndag 26 oktober 2008
Ängeln i färgeriet
Jag tänker ofta på henne.Kvinnan i färgeriet.
Jag kan fortfarande känna den värme hon gav oss i en tid som fortfarande var präglad av krigets kyla.Det lilla som på något sätt hjälpt mig att förstå det stora.
Jag vet inte ens vem hon var.Säkert är hon för länge sedan borta. Och även om jag gärna skulle vilja träffa henne igen och på något vis ge uttryck för min uppskattning skulle jag ändå inte känna igen henne om vi möttes.Och den gången varade vårt möte bara några få minuter.
Vi var på väg hem från småskolan i Tannefors.Det var en vinter i slutet av fyrtiotalet.Vi lekte i snön,gjorde snögubbar och kastade snöboll.Och fast det var kramsnö var det bistert och vi blev våta och frusna.
Så gick vi förbi färgeriet,det färgeri som man nu upptäckt har lämnat så mycket förgiftad mark efter sig.
Där inne med vidöppet fönster mot gatan stod hon. Rödblommigt varm och fryntlig vid sin varmpress, en sån där maskin man har för att pressa tyger, gardiner och vad det nu kunde ha varit.
Vi stannade framför fönstret hos henne och titta på vad hon gjorde.Hon såg på oss och log. Men sade just inget.Så tog hon av oss våra våta och kalla yllevantar ,lade in dom i sin pressmaskin och pressade fukten ur dom så att det pyste och rök.Jag glömmer aldrig hur det kändes när hon sedan ,varma och torra .satte dom tillbaka på våra händer igen .
Sedan fortsatta hon med sitt arbete och vi promenerade vidare hemåt.Och barn som vi var tänkte vi väl just då inte så mycket mer på det.
Men något från detta korta möte har stannat kvar i min själ.Något som handlar om människan när hon är som bäst.
På så sätt kan man ändå säga att det ,i vart fall för mig, har spirat en blomma ur färgertiets förgiftade mark.
Jag kan fortfarande känna den värme hon gav oss i en tid som fortfarande var präglad av krigets kyla.Det lilla som på något sätt hjälpt mig att förstå det stora.
Jag vet inte ens vem hon var.Säkert är hon för länge sedan borta. Och även om jag gärna skulle vilja träffa henne igen och på något vis ge uttryck för min uppskattning skulle jag ändå inte känna igen henne om vi möttes.Och den gången varade vårt möte bara några få minuter.
Vi var på väg hem från småskolan i Tannefors.Det var en vinter i slutet av fyrtiotalet.Vi lekte i snön,gjorde snögubbar och kastade snöboll.Och fast det var kramsnö var det bistert och vi blev våta och frusna.
Så gick vi förbi färgeriet,det färgeri som man nu upptäckt har lämnat så mycket förgiftad mark efter sig.
Där inne med vidöppet fönster mot gatan stod hon. Rödblommigt varm och fryntlig vid sin varmpress, en sån där maskin man har för att pressa tyger, gardiner och vad det nu kunde ha varit.
Vi stannade framför fönstret hos henne och titta på vad hon gjorde.Hon såg på oss och log. Men sade just inget.Så tog hon av oss våra våta och kalla yllevantar ,lade in dom i sin pressmaskin och pressade fukten ur dom så att det pyste och rök.Jag glömmer aldrig hur det kändes när hon sedan ,varma och torra .satte dom tillbaka på våra händer igen .
Sedan fortsatta hon med sitt arbete och vi promenerade vidare hemåt.Och barn som vi var tänkte vi väl just då inte så mycket mer på det.
Men något från detta korta möte har stannat kvar i min själ.Något som handlar om människan när hon är som bäst.
På så sätt kan man ändå säga att det ,i vart fall för mig, har spirat en blomma ur färgertiets förgiftade mark.
Allianssamarbete i gungning
Frågan om könsneutrala äktenskap håller på att bli en kvarnsten om halsen på alliansen.För vilken väg man väljer riskerar man en allvarlig spricka i samarbetet.
Av de olika samarbeten jag delatagit i under årens lopp har jag lärt mig att det finns två typer av frågor där en allians alltid måste hålla ihop för att kunna överleva.
Den ena handlar om ekonomi och budget. En samverkanskonstellation som inte lyckas komma överens om en budget är dömnd till upplösning.
Det andra är grundläggande värderingsfrågor, typ kärnkraftsfrågan, som på sin tid fällde den dåvarande borgerliga regeringen.
Och det är här som nu alliansen tycks ha fastnat.
Att tillsammans med oppositionen köra över Kd i en av deras viktigaste värderningsfrågor skulle komma att riva upp sår som knappast skulle läka fram till valrörelsen.Så nära fyraprocentsspärren som Kd just nu ligger skulle man dessutom tvingas markera ut sig även i andra frågor framöver.
De som säger "nåväl,låt Kd gå sin egen väg i den här enda frågan. Det är väl inte hela världen ", förstår inte det politiska samarbets logik.
En flerpartiallins som låter något av de samverkande patierna gå sin egen väg i en fråga av den dignitet det nu handlar om ,signalerar också att det är en möjlighet även för det övriga samarbetspartierna .Något som kommer att bli allt mer frestande ju närmare valet man kommer.
Man får heller inte bortse ifrån den betydelse det nationella allianssamarbetat har ute i kommunerna.De signaler som en spricka i samarbetet på riksnivå sänder ut kan få mycket allvarliga följder för samarbetet på kommunal nivå. Inte minst i de kommuner där man redan nu har svårt att hålla ihop.
Att förvänta sig eller kräva att Kd som den mindre parten skall ge efter i den här frågan, är att göra det lätt för sig och lägga hela ansvaret på dom.Det är att kräva att Kd skall värdera alliansen mer än stödet från sina kärnväljare. Vilka av de andra partierna skulle vara beredda att göra det ?
Utan att vara allt för insatt i hur turerna gått i själva sakfrågan vågar jag nog påstå att det är de övriga partierna i alliansen som nu måste gå Kd tillmötes. Det förefaller ju trots allt bara vara en fråga om att ändra ord utan någon avgörande betydels för sakfrågan.Det är dessutom ett rimligt pris för att kunna behålla styrkan i allianssamarbetet och våga hoppas på ett liv efter valet.
Om det finns enskilda borgerliga ledamöter som tycker att en sådan förändringar i förslaget är principiellt viktigare än t ex FRA-lagen och är beredda att fälla regeringen genom att stödja oppositionen,så låt dom i så fall göra det.Det är mindre skadligt för det långsiktiga partisamarbetet.Fredrik Reinfeldt har fö redan sagt att han inte anser att detta är en kabinettsfråga.
Av de olika samarbeten jag delatagit i under årens lopp har jag lärt mig att det finns två typer av frågor där en allians alltid måste hålla ihop för att kunna överleva.
Den ena handlar om ekonomi och budget. En samverkanskonstellation som inte lyckas komma överens om en budget är dömnd till upplösning.
Det andra är grundläggande värderingsfrågor, typ kärnkraftsfrågan, som på sin tid fällde den dåvarande borgerliga regeringen.
Och det är här som nu alliansen tycks ha fastnat.
Att tillsammans med oppositionen köra över Kd i en av deras viktigaste värderningsfrågor skulle komma att riva upp sår som knappast skulle läka fram till valrörelsen.Så nära fyraprocentsspärren som Kd just nu ligger skulle man dessutom tvingas markera ut sig även i andra frågor framöver.
De som säger "nåväl,låt Kd gå sin egen väg i den här enda frågan. Det är väl inte hela världen ", förstår inte det politiska samarbets logik.
En flerpartiallins som låter något av de samverkande patierna gå sin egen väg i en fråga av den dignitet det nu handlar om ,signalerar också att det är en möjlighet även för det övriga samarbetspartierna .Något som kommer att bli allt mer frestande ju närmare valet man kommer.
Man får heller inte bortse ifrån den betydelse det nationella allianssamarbetat har ute i kommunerna.De signaler som en spricka i samarbetet på riksnivå sänder ut kan få mycket allvarliga följder för samarbetet på kommunal nivå. Inte minst i de kommuner där man redan nu har svårt att hålla ihop.
Att förvänta sig eller kräva att Kd som den mindre parten skall ge efter i den här frågan, är att göra det lätt för sig och lägga hela ansvaret på dom.Det är att kräva att Kd skall värdera alliansen mer än stödet från sina kärnväljare. Vilka av de andra partierna skulle vara beredda att göra det ?
Utan att vara allt för insatt i hur turerna gått i själva sakfrågan vågar jag nog påstå att det är de övriga partierna i alliansen som nu måste gå Kd tillmötes. Det förefaller ju trots allt bara vara en fråga om att ändra ord utan någon avgörande betydels för sakfrågan.Det är dessutom ett rimligt pris för att kunna behålla styrkan i allianssamarbetet och våga hoppas på ett liv efter valet.
Om det finns enskilda borgerliga ledamöter som tycker att en sådan förändringar i förslaget är principiellt viktigare än t ex FRA-lagen och är beredda att fälla regeringen genom att stödja oppositionen,så låt dom i så fall göra det.Det är mindre skadligt för det långsiktiga partisamarbetet.Fredrik Reinfeldt har fö redan sagt att han inte anser att detta är en kabinettsfråga.
tisdag 21 oktober 2008
Ju mer vi är tillsammans
Nu skall det visst bli en gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping.
Det låter jättespännande. Varför inte också för Linköping och Ljungsbro ?
Det låter jättespännande. Varför inte också för Linköping och Ljungsbro ?
måndag 20 oktober 2008
Bostadsbyggande på is
Finanskris och lågkonjunktur tvingar nu exploatörerna att skjuta det ena bostadsprojketet efter det andra på framtiden.Det är en naturlig konsekvens av en minskad efterfrågan.Ur ett nationellt perspektiv är det naturligtvis olyckligt då det bidrar till att minska aktiviteten i ekonomin och därmed riskerar att ytterligare fördjupa konjunkturnedgången.Men ingen kan rimligen begära att man i det läge vi nu befinner oss ,bara skall fortsätta som inget hänt.
Även om det är samhällsekonomiskt tveäggat tror jag tyvärr att det är nödvändigt att kommunen gör på samma sätt.Det är inte försvarbart att binda resurser i investeringar som kanske inte är nödvändiga på flera år, samtidigt som behovet av insatser inom kommunens kärnverksamheter vård,skola och omsorg, bara fortsätter att öka.
Kommunen borde därför nu gå igenom sina investeringsplaner och anpassa dessa till det minskade bostadsbyggandet. Samtidigt bör man nog se över de investeringar som inte är direkt kopplade till bostadsbyggandet och se vilka som utan allt för stora nackdelar, kan flyttas fram i tiden.Eller ännu bättre kanske omvärderas helt.
Visst skall kommunen ta sitt samhällsekonomiska ansvar.Men det primära ansvaret måste ändå vara omsorgen för de egna invånarna.
Även om det är samhällsekonomiskt tveäggat tror jag tyvärr att det är nödvändigt att kommunen gör på samma sätt.Det är inte försvarbart att binda resurser i investeringar som kanske inte är nödvändiga på flera år, samtidigt som behovet av insatser inom kommunens kärnverksamheter vård,skola och omsorg, bara fortsätter att öka.
Kommunen borde därför nu gå igenom sina investeringsplaner och anpassa dessa till det minskade bostadsbyggandet. Samtidigt bör man nog se över de investeringar som inte är direkt kopplade till bostadsbyggandet och se vilka som utan allt för stora nackdelar, kan flyttas fram i tiden.Eller ännu bättre kanske omvärderas helt.
Visst skall kommunen ta sitt samhällsekonomiska ansvar.Men det primära ansvaret måste ändå vara omsorgen för de egna invånarna.
fredag 17 oktober 2008
Kungsord om varg
Något jag lärt mig med åren är att det finns vissa saker man aldrig skall ha någon åsikt om.För vad man än säger blir det fel.Är man dessutom kung kan det vara kört direkt.
Det lär majestätet få känna av efter sitt uttalande om att det kanske är dags att börja tillåta en viss jakt på varg.
Det är högst förståligt att han efter några dagars älgjakt bland jägare och markägare i skogarna runt Skinnskatteberg har tagit intryck av deras erfarenheter och uppfattningar.Hade han istället traskat runt i den tämligen vargfria miljön bland kultureliten i Stockholms innerstad hade han kanske påverkats av andra uppfattningar om vargstammens utbredning. Vem vet ?
Hur laddad den här frågan är fick jag riktigt klart för mig först för något år sedan när det dök upp en vilsekommen vargstackare i mina egna hemtrakter,som dessutom var korkad nog att ge sig på tamboskap.Det blev full mobilisering på störten bland både varghatare och vargkramare.
För att om möjligt bringa lite saklighet i debatten ordnades ett offentligt möte med medverkan av bl a ett par av landets bästa vargexperter.Här skulle minsann ges en saklig och objektiv information.
Trots att vargkraken,när mötet ägde rum, redan hade förpassats till de sälla jaktmarkerna infann sig över hundra intresserade och engagerade medborgare. Det blev en mycket informativ och nyttig tillställning. Men också stundtals en mycket affekterad stämning och upprörda känslor med folk som svor eller reste sig och gick ut.
Jag undrar vad den allt för tidigt hädangångne vargynglingen skulle ha tänkt i sin varghimmel om han hört hur både älskad och hatad han var.
Så därför vill jag som den vördnadsfulle undersåte jag är, i största välmening, ge Hans Majestät ett gott råd. Ha aldrig någon åsikt om vargar.Det kan nämligen aldrig bli rätt.
Det lär majestätet få känna av efter sitt uttalande om att det kanske är dags att börja tillåta en viss jakt på varg.
Det är högst förståligt att han efter några dagars älgjakt bland jägare och markägare i skogarna runt Skinnskatteberg har tagit intryck av deras erfarenheter och uppfattningar.Hade han istället traskat runt i den tämligen vargfria miljön bland kultureliten i Stockholms innerstad hade han kanske påverkats av andra uppfattningar om vargstammens utbredning. Vem vet ?
Hur laddad den här frågan är fick jag riktigt klart för mig först för något år sedan när det dök upp en vilsekommen vargstackare i mina egna hemtrakter,som dessutom var korkad nog att ge sig på tamboskap.Det blev full mobilisering på störten bland både varghatare och vargkramare.
För att om möjligt bringa lite saklighet i debatten ordnades ett offentligt möte med medverkan av bl a ett par av landets bästa vargexperter.Här skulle minsann ges en saklig och objektiv information.
Trots att vargkraken,när mötet ägde rum, redan hade förpassats till de sälla jaktmarkerna infann sig över hundra intresserade och engagerade medborgare. Det blev en mycket informativ och nyttig tillställning. Men också stundtals en mycket affekterad stämning och upprörda känslor med folk som svor eller reste sig och gick ut.
Jag undrar vad den allt för tidigt hädangångne vargynglingen skulle ha tänkt i sin varghimmel om han hört hur både älskad och hatad han var.
Så därför vill jag som den vördnadsfulle undersåte jag är, i största välmening, ge Hans Majestät ett gott råd. Ha aldrig någon åsikt om vargar.Det kan nämligen aldrig bli rätt.
onsdag 15 oktober 2008
Jämställdhetstango
Jag tillhör väl inte precis den generation som gjort sig mest känd för sina insatser för jämställdheten.
Men nog hade jag väl hoppats på att det som trots allt har uppnåtts av jämställdhet, skulle leda till att män tog till sig en del av kvinnors sätt att vara och att kvinnor inte allt för mycket skulle anamma männens betéenden.
Efter att ha läst om " Ladies Night" tvingas jag nog inse att det inte riktigt blev som jag hoppats.
Ett steg framåt , två steg bakåt.
Men nog hade jag väl hoppats på att det som trots allt har uppnåtts av jämställdhet, skulle leda till att män tog till sig en del av kvinnors sätt att vara och att kvinnor inte allt för mycket skulle anamma männens betéenden.
Efter att ha läst om " Ladies Night" tvingas jag nog inse att det inte riktigt blev som jag hoppats.
Ett steg framåt , två steg bakåt.
torsdag 9 oktober 2008
Visionslöst maktspel
S+Mp = Sant.
Det är inte utan att man får lust att travistera KO Felth: "Blockpolitik är ett j-a skit,nu har vi baxat den ända hit".
I realiteten håller vi nu på att få en tvåpartistat ala USA.Demokratiskt har väljaran och samhället inget att tjäna på det.
I rättvisans namn skall det inte bara skyllas på S och Mp.För det började redan vid det omtalade alliansmötet i Bankeryd.
Blockpolitiken hör det förgågna till och byggde egentligen ytterst på de ideologiska motsättningarna mellan en, sedan Berlinmurens fall, utdöd världskommunism och en rå oreglerad marknadsekonomi.
I ett land där det ideologiska skillnaderna är så små som hos oss känns det minst sagt avslaget att börja bygga upp blockpolitiska murar igen.Men som sagt,det var alliansen som började att bygga på den mur som nu Mona Sahlin vill armera.
Tragiskt faktiskt.För det handlar bara om ett visionslöst maktspel med demokratin väljarnas röster som insats.
Det är inte utan att man får lust att travistera KO Felth: "Blockpolitik är ett j-a skit,nu har vi baxat den ända hit".
I realiteten håller vi nu på att få en tvåpartistat ala USA.Demokratiskt har väljaran och samhället inget att tjäna på det.
I rättvisans namn skall det inte bara skyllas på S och Mp.För det började redan vid det omtalade alliansmötet i Bankeryd.
Blockpolitiken hör det förgågna till och byggde egentligen ytterst på de ideologiska motsättningarna mellan en, sedan Berlinmurens fall, utdöd världskommunism och en rå oreglerad marknadsekonomi.
I ett land där det ideologiska skillnaderna är så små som hos oss känns det minst sagt avslaget att börja bygga upp blockpolitiska murar igen.Men som sagt,det var alliansen som började att bygga på den mur som nu Mona Sahlin vill armera.
Tragiskt faktiskt.För det handlar bara om ett visionslöst maktspel med demokratin väljarnas röster som insats.
onsdag 8 oktober 2008
Sjukt belöningssystem smittar kommunen
Det säkert inte så många som kan se något samband mellan ett förmånligt avgångsvederlag för en VD-assistent på Stångåstaden och den pågående finanskrisen.Men det är faktiskt betydligt större än vad man vad man ytligt sett kan ana.
Det är de horribla bonus- och belöningssytemen för finansmarknadens toppskikt som ytterst har förorsakat finanskrisen.Det är också denna belöningskarusell som drivit upp lönenivåerna bland näringslivets övriga toppar.
När den offentliga sektorn,kommuner,landsting och inte minst kommunala bolag,skall rekrytera chefer hänvias det vid lönesättningen numera nästan alltid till att man måste kunna konkurrera med det privata näringslivet om man skall få kompetenta sökande.På så sätt har lönenivån även för kommunla chefer sprungit i höjden rejält på senare år.Det leder i sin tur till att lönenivåerna närmast under cheferna i viss mån följer med.Vad man nu,efter socialdemokraternas sextiofemåriga kamp för solidaritet och rättvisa kan se ,är att löneklyftan mellan chefer och vanliga löntagare ständigt ökar.
När en VD-assistent på ett kommunalt bolag,som dessutom råkar vara gift med den förre VD:n ,får en osedvanligt förmånlig avgångsersättning är det delvis en spridningseffket av ett helsjukt belöningssytem i näringslivets toppskikt.Inte underligt att folk blir vansinniga.
De sjuka belöningssystemen är i och för sig ett internationellt problem men det är ändå utmärkt att Anders Borg säger sig vilja sätta stopp för eländet när det nu satt hela världsekonomin i gungning. Det är gott nog om han lyckas med det hemma i vår egen ankdamm.
Det är de horribla bonus- och belöningssytemen för finansmarknadens toppskikt som ytterst har förorsakat finanskrisen.Det är också denna belöningskarusell som drivit upp lönenivåerna bland näringslivets övriga toppar.
När den offentliga sektorn,kommuner,landsting och inte minst kommunala bolag,skall rekrytera chefer hänvias det vid lönesättningen numera nästan alltid till att man måste kunna konkurrera med det privata näringslivet om man skall få kompetenta sökande.På så sätt har lönenivån även för kommunla chefer sprungit i höjden rejält på senare år.Det leder i sin tur till att lönenivåerna närmast under cheferna i viss mån följer med.Vad man nu,efter socialdemokraternas sextiofemåriga kamp för solidaritet och rättvisa kan se ,är att löneklyftan mellan chefer och vanliga löntagare ständigt ökar.
När en VD-assistent på ett kommunalt bolag,som dessutom råkar vara gift med den förre VD:n ,får en osedvanligt förmånlig avgångsersättning är det delvis en spridningseffket av ett helsjukt belöningssytem i näringslivets toppskikt.Inte underligt att folk blir vansinniga.
De sjuka belöningssystemen är i och för sig ett internationellt problem men det är ändå utmärkt att Anders Borg säger sig vilja sätta stopp för eländet när det nu satt hela världsekonomin i gungning. Det är gott nog om han lyckas med det hemma i vår egen ankdamm.
fredag 3 oktober 2008
GRATTIS BUSH
På mindre än ett par veckor har George Bush lyckats med vad världskommunismen inte lyckats med på hundra år.Att förstatliga den internationella finansmarknaden.
Gratulerar !
Gratulerar !
onsdag 1 oktober 2008
Hybris- farlig kommunal åkomma
Det sägs ofta av politiker från olika partier att Linköpings kommun har en god ekonomi.
Detta är naturligtvis som allt annat, relativt. Det är inte heller något man kan lita på varar för evigt. I det nu pågående budgetarbetet har man blivit påmind om hur snabbt det kan bli obalans mellan inkomster och utgifter vid samhällsekonomiska förändringar.
En stark ekonomi och en förutseende ekonomisk planering är en förutsättning för att kommunerna skall kunna möta de ökade framtida behoven inom framför allt vården och omsorgen.
Inte bara för att den andel av befolkningen som behöver vård och omsorg ökar, utan också för att kraven kommer att bli större ,inte minst när den stora 40-talistgenerationen så småningom behöver vård.
Teknikutvecklingen inom sjukvården ,som i och för sig är positiv genom att fler sjuka kan bli botade och få adekvat vård, ställer också allt större krav på ekonomiska resurser
Den för inte så länge sedan, genomförda vårdstrejken är dessutom en indikation på att vi står inför en brist på arbetskraft som i sin tur kommer att driva upp lönekostnaderna för kommunsektorn.
Den allmänna och vällovliga ambitionen att vi ska få fler barn leder också i det korta perspektivet till ökade resurskrav
Även om bristerna inom skolan till en del kan åtgärdas genom omprioriteringar av nuvarande ekonomiska resurser kommer behoven av kvalitetshöjningar även här att kosta mer pengar.
Kort och gott – det finns inom den kommunala kärnverksamheten långt större framtida behov än vad som går att tillgodose inom givna ekonomiska ramar.
Att kommunen fn har en god ekonomi får därför inte förleda oss till ekonomiskt övermod.
Det är dessutom rimligt att varje generation kommuninvånare står för sina egna kostnader och inte skjuter över dessa till framtidens skattebetalare.
Allt som oftast får vi genom media ta del av nya idéer och förslag till kostnadskrävande kommunala projekt långt utanför ramarna för vad som ligger i kommunens skyldighet att svara för. Det ligger en allvarlig risk i att man, bara för att kommunen i förhållande till många andra kommuner har en hygglig ekonomi, binder sig för framtida kostnader som riskerar att gå ut över kvalitén i de verksamheter som kommunen enligt lag har skyldig att svara för, d v s skola, vård och omsorg.
Det finns faktiskt en botten även i den kommunala kassakistan där man kan hamna ganska snabbt om man bara tar hänsyn till hur det ser ut i ett kortsiktigt perspektiv..
Detta är naturligtvis som allt annat, relativt. Det är inte heller något man kan lita på varar för evigt. I det nu pågående budgetarbetet har man blivit påmind om hur snabbt det kan bli obalans mellan inkomster och utgifter vid samhällsekonomiska förändringar.
En stark ekonomi och en förutseende ekonomisk planering är en förutsättning för att kommunerna skall kunna möta de ökade framtida behoven inom framför allt vården och omsorgen.
Inte bara för att den andel av befolkningen som behöver vård och omsorg ökar, utan också för att kraven kommer att bli större ,inte minst när den stora 40-talistgenerationen så småningom behöver vård.
Teknikutvecklingen inom sjukvården ,som i och för sig är positiv genom att fler sjuka kan bli botade och få adekvat vård, ställer också allt större krav på ekonomiska resurser
Den för inte så länge sedan, genomförda vårdstrejken är dessutom en indikation på att vi står inför en brist på arbetskraft som i sin tur kommer att driva upp lönekostnaderna för kommunsektorn.
Den allmänna och vällovliga ambitionen att vi ska få fler barn leder också i det korta perspektivet till ökade resurskrav
Även om bristerna inom skolan till en del kan åtgärdas genom omprioriteringar av nuvarande ekonomiska resurser kommer behoven av kvalitetshöjningar även här att kosta mer pengar.
Kort och gott – det finns inom den kommunala kärnverksamheten långt större framtida behov än vad som går att tillgodose inom givna ekonomiska ramar.
Att kommunen fn har en god ekonomi får därför inte förleda oss till ekonomiskt övermod.
Det är dessutom rimligt att varje generation kommuninvånare står för sina egna kostnader och inte skjuter över dessa till framtidens skattebetalare.
Allt som oftast får vi genom media ta del av nya idéer och förslag till kostnadskrävande kommunala projekt långt utanför ramarna för vad som ligger i kommunens skyldighet att svara för. Det ligger en allvarlig risk i att man, bara för att kommunen i förhållande till många andra kommuner har en hygglig ekonomi, binder sig för framtida kostnader som riskerar att gå ut över kvalitén i de verksamheter som kommunen enligt lag har skyldig att svara för, d v s skola, vård och omsorg.
Det finns faktiskt en botten även i den kommunala kassakistan där man kan hamna ganska snabbt om man bara tar hänsyn till hur det ser ut i ett kortsiktigt perspektiv..
tisdag 30 september 2008
Att ta från de fattiga och ge till de rika
Jag tror knappast att Karl Bertil Jonsson skulle ha gillat det som nu håller på att hända på den globala finansmarkanden.När den amerikanska staten (och fö även andra stater) går in med skattemedel till enorma belopp i den finansiella kris som ytterst skapats genom en allt för vidlyftig utlåning med bristfälliga säkerheter tar man i realiteten över ansvaret och riskerna från de som förorsakat eländet.Det kan mycket väl leda till att miljontals mindre bemedlade hushåll får betala kalaset medan de stora kaptialägarna kommer undan med blotta förskräckelsen. Som man bäddar får man ligga ,brukar man säga.I det här fallet blir vi många som får ligga som andra har bäddat.
Nu hoppas alla på att amerikanska representanthuset skall ge efter för presidentens och regeringens påtryckningar.
Men det kan nog bli som att kissa i byxorna - varmt och gott till en början men rätt obehagligt efter ett tag
Nu hoppas alla på att amerikanska representanthuset skall ge efter för presidentens och regeringens påtryckningar.
Men det kan nog bli som att kissa i byxorna - varmt och gott till en början men rätt obehagligt efter ett tag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)