söndag 21 december 2008

Gör en kommunal deal med näringslivet

Av en analys av kommunens och de kommunala bolagens finansiella ställning som kommunen låtit göra,framgår med all önskvärd tydlighet att kommunen och dess bolag inte själva kommer att kunna finansiera alla de kommunala investeingar som är planerade eller föreslagna för de närmaste tio åren.

Det är inte realistikt att tro att kommunen själv kan låna upp de volymer det skulle kräva, utan stora skatte- och avgifts höjningar eller nedskärningar i den kommunala verksamheten.

Kommunala investeringar ger dessutom inte avkastning på samma sätt som privata. När privata företag investerar gör man det för att kunna öka avkastningen och därmed i förlängningen, vinsterna.

Kommunala investeringar måste till en helt avgörande del kunna betalas med de skatter och statsbidrag man får in.Och dessa ökar inte med någon självkarhet i förhållande till gjorda investeringar. Dessutom får kommunen bara del av den skatt som löntagarana betalar .Företagens skatt går i till staten.

Man måste också ha i minnet att kommunal verksamhet inte är eller ska vara vinstgivande. Kommunens uppgift är att tillhandahålla en god offentlig service för sina medborgare och varje ny invånare "kostar" i princip lika mycket som de man redan har.Ett ökat antal invånare leder därför inte med någon självklarhet till ökat utrymme för nya icke obligatoriska verksamheter.

Det bästa för en kommun är att ha god balans mellan befolkningstillväxt och ekonomi och det har Linköping hittills haft.

Den snabba expansion vi nu planerar för Linköping kommer att kosta mycket pengar. Betydligt mer än vad dagens skattebetalare kan bära. Kommunen har som ett ekonomiskt mål att varje generation invånare skall svara för sina egna kostnader.Man måste därför innan man betämmer vilka investeringar som skall prioriteras ,göra en bedömning av vilka av dessa som är rimligt att låta framtida generationer vara med att betala.

De som tjänar mest på kommunens investeringar är inte kommunen själv utan de företag som finns i kommunen som genom bättre kommunal service och ett attraktivare fritidsutbud får lättare att rekrytera kompetant personal och större möjligheter att växa och tjäna pengar. Det gäller inte minst handeln.

Det vore därför högst rimligt att kommunens näringsliv svarade för en del av de offentliga investeringar som behövs för att utveckla kommuen.

En sådan deal skulle kunna fungera så att kommunen själv svarar för alla grundinvesteringar , d v s alla som avser de obligatoriska verksamheterna skola vård och omsorg medan näringslivet är med och delar sådana investingar som bidrar till att deras omsättning och vinster kan öka.

Det skulle ,för att ta ett aktuellt exempel,kunna innebära att kommunen och dess bolag svarade för grundinvesteringen att flytta fotbolls- och friidrottsarénorna från Folkungavallen med det belopp som är rimligt att få ut genom exploateringen och att näringslivet svarar för de kvalitetshöjande investeringarna därutöver.

Alterantivet är att de nya anläggningar man har råd att bygga,motsvarar vad Folkungavallen är i dag, d v s blir realtivt spartanska, såvida man inte skall ta pengar från skola och äldrevård.

Principen att dela investeringarna med näringslivet ,och givetvis även avkastningen,skulle kunna tillämpas på en rad andra stora investeringar som näringslivet har att tjäna på.

Kommunen bör arbeta för att få en sådan deal med näringslivet.

torsdag 11 december 2008

Omskärelse är inte sjukvård

Det ser ut att finnas risk för att det kan komma ett lagförslag om att ålägga landstingen, att på begäran av föräldrarna ,utföra omskärelse på små pojkar.Detta tillskyndas bl a av Corren på ledarplats.

Även om det säkert inte är politiskt korrekt har Staffan Danielsson på ett mycket klokt sätt ifrågasatt detta i ett debattinlägg i Corren.

Jag delar helt hans uppfattning.
Med landstingens allt knappare resurser finns det angelägnare uppgifter än att utföra rituella operationer med religiösa motiv.Det strider i detta fall dessutom mot FN:s Barnkonvention.

Idag får många svårt sjuka vänta långa tider på behandling p g a att landstingen saknar både pengar och kompetent personal. Det vore därför helt orimligt av riksdagen att ålägga dem nya icke sjukvårdande uppgifter även om patienten själv skulle svara för hela kostnaden.

De prioriteringar som krävs bör göras av landstingen själva utifrån deras villkor och inte styras av att riksdagspartierna vill skära pipor i vassen hos en grupp marginalväljare.

Gör en pudel,Sigvardsson

Corren är det helt dominerande nyhetsorganet inom sitt spridningsområde. Det ställer ett särskilt stort ansvar på att förmedla korrekt information i sådant man uppger vara faktauppgifter och att också korrigera dessa om de i efterhand visar sig vara fel.

Att ” göra en pudel”, för att citera Stig Malm, är något som många politiker och beslutsfattare numera inte tycker är något man behöver skämmas över. Vi gör alla våra fel. Det bör vi alla kunna vara ödmjuka nog att erkänna.

Tyvärr har denna välgörande ödmjukhet än så länge nått ganska få inom medievärlden.

Ett praktexempel på detta är när Ola Sigvardsson i debatt med Gösta Gustavsson istället för att medge att Corren lämnat felaktiga uppgifter beträffande Tekniska Verkens fjärrvärmetaxor, försöker rikta udden mot Gösta Gustavsson för att han kritiserat detta på sin blogg.

Det vore naturligtvis mycket renhårigare av Ola Sigvardsson att tillstå att de uppgifter från den sk ”Nils Holgerssonundersökningen” man publicerat tyvärr var fel. Det borde inte vara så svårt då misstaget bara ligger i att man inte varit tillräckligt källkritisk.

Nu väljer han istället i att försöka lägga skulden på andra och underbygger detta med att räkna upp alla trovärdiga aktörer som varit involverade i undersökningen. Underförstått att dessa knappast kan ha fel och därför har heller inte Corren gjort fel.

Ska det vara så svårt att erkänna att man haft fel.

Ola Sigvardsson har under sin tid som chefredaktör på Corren tidigare haft flera goda tillfällen till detta. Varför nu inte äntligen ta chansen att få uppleva att det faktiskt kan kännas riktigt befriande att få tillstå ett misstag. Det vet jag av egen erfarenhet.

För trots allt handlar det ju ändå till slut om Correns ansvar och trovärdighet.


Roland Larsson (c )

måndag 8 december 2008

Mot nya djärva mål

Nu s,mp och v enats har i retoriken
Nu har man bara kvar att enas om politiken

fredag 5 december 2008

Finns att lära även hemma

Jag tror inte att det i dag är allt för många som ifrågasätter att även chefer och anställda i kommuner och landsting ibland reser ut i världen för att lära sig av andras kunskaper och erfarenhet.

Men det är för den skull inte ointressant i vilka former det sker.

Sjukvårdsdirektören Lena Lundgrens resa till Thailand är ett bra exempel på när även en, i och för sig rimlig konferensresa, kan bli helt fel.

Det är få skattebetalare som inom ramen för sitt arbete förunnas möjligheten att på sin arbetsgivares bekostnad åka till Thailand i sin tjänst.

Det är därför inte svårt att förstå att många blir upprörda när sjukvårdsdirektören på det fattiga landstingets bekostnad unnar sig att bo på lyxhotell ,även om priset med våra mått mätt inte är allt för orimligt.

Att dessutom, om än på egen bekostnad,ta med sin make och stanna kvar på privat semester, tycker säkert många också är utmanande.

Det är självklart bra att man åker ut i världen och lär sig av andra.Men kanske borde man istället stanna hemma lite mer och också försöka lära sig förstå de som man är satt att tjäna .

torsdag 4 december 2008

Orealistiskt projekt

Den beräknade kostnaden för att bygga en ny fotbollsarena och friidrottsanläggning istället för Folkungavallen börjar nu närma sig 200 miljoner kronor.

Förutsättningen är och har hela tiden varit att detta skall finansieras av de exploateringsinkomster man får för att bygga bostäder på Folkungvallen.

Detta är helt orealistiskt

Det finns ingen rimlig möjlighet att ta ut så höga hyror eller priser på bostadsrätter som det skulle leda till.

I dagsläget är det dessutom tveksamt när i tiden en byggnadtion kan förverkligas.

Det förvånar mig att kommunledningen inte tidigare har insett detta och omvärderat hela projketet.

Alternativet är en delfinansiering med skattmedel.

Så som framtiden just nu ter sig med mer begränsade skatteinkomster och allt högre kostnader för den kommunala kärnverksamheten, skola,vård och omsorg är det alternativet inte försvarbart.

Det enda rimliga är att göra ett nytt avstamp i den verklighet vi nu befinner oss. Det kan i värsta fall innebära att hela projketet måste skjutas på framtiden eller förändras i grunden.

Det är i så fall inget att skämmas för. För vad nyttjar det till att springa fort om man springer åt fel håll ?

onsdag 3 december 2008

Hittills 709 misstänkta för dubbelmordet

En ung man jag känner väl fick för ett par år sedan en mindre chock när han plötsligt en dag blev uppringd av spaningsledningen för dubbelmordet i Linköping och kallad till förhör.

Det här är en skötsam ,ostraffad, socialt stabil kille som aldrig varit i närheten av något som skulle kunna göra honom misstänkt för att ha begått ett våldsbrott.Så vitt jag vet har han heller aldrig varit i det område där morden begicks.

Under det som han själv upplevde som ett mycket obehagligt förhör , men som polisen menade bara var någon slags allmän förfrågan, ställdes han inför alternativet att lämna DNA-prov och få sin oskuld bevisad eller att finnas kvar på listan över tänkbara gärningsmän.

Han valde självklart att lämna DNA-prov för att en gång för alla bli avförd från varje misstanke.

På frågan hur man överhuvudtaget kommit på tanken att höra just honom fick han inget annat svar än att det fanns hundratals ungdomar , varav även några i förhörsledarens bekantskapskrets, som kallats på samma sätt.

Den enda förklaring han själv så här i efterhand har kunnat komma på är att någon "pekat ut" honom för polisen enbart för att göra honom illa.Därför går han än i dag och grubblar över vem det kan vara i hans omgivning som kan vara så infam.

Man kan undra hur många av de hittills 709 DNA-testade ungdomarna som känner på liknande sätt.Och hur många ytterligare som kommer att få uppleva det nu när Leif GW Persson, likt Jesus råd till Petrus, uppmanar spaningsledningen " att kasta ut nätet på andra sidan båten".

Ändamålet helgar medlen, brukar man säga. Men hur långt får detta gå ut över unga människor integritet och självkänsla.

Kanske borde polisen pröva spöfiske istället för nät ?

Om bensinpris och finanskris

Sedan finanskrisen började har bensinpriserna sjunkit till sin lägsta nivå på många år.När finansmarknaden nu åter börjar fungera börjar också bensinpriserna stiga.

Jag kan inte frigöra mig från tanken att det finns ett samband.

Kan det möjligen vara så att spekulationerna på oljemarknaden, där oljelagren i form av optioner köps upp med lånade pengar då priserna är som lägst och säljs vidare till konsumenterna när priserna ligger som högst, har kommit av sig i brist på kapital ?

Kan det vara så att ett par kronor av det vi betalar för bensinen i vanliga fall hamnar i fickorna hos skrupelfria profitörer som nu under en tid inte haft möjlighet att låna lika mycket ?

Om det är så förklarar det varför bensinpriserna stiger igen nu när det åter går att låna till lägre räntor.

Fullföljer man den här tanken betyder det i så fall att vi genom att pumpa in en massa miljarder av skattemedel i finansmarknaden också bidrar till att spekulationen i olja åter kan komma i gång. D v s att vi med våra egna pengar hjälper till att höja bensinpriset.

Kanske något för miljöpartiet att ta fasta på.Ju mer spekulation i olja,desto bättre miljö.