söndag 25 januari 2009
Beslut i kommunalrådsfrågan
Centergruppen har nu tagit det första viktiga steget i att utse nytt kommunalråd genom att besluta att inte utse någon som tidigare varit det.
fredag 16 januari 2009
Stadshus AB - inget självändamål
Det enda skälet till att en gång i tiden bilda Stadshus AB var att kommunen genom detta skulle kunna undvika att betala statlig skatt på vinsterna från sina bolag.
Genom det beslut som Riksdagen nu fattat har förutsättningarna förändrats.
Den fråga man då måste ställa sig är om Statshus AB längre har något berättigande.
Det finns ju trots allt också negativa aspekter på ett kommunalt koncernbolag. En sådan är enligt min mening den demokratiska.
Väljarans insyn och möjlighet till påverkan i kommunala bolag är,vad man än säger, mindre än i annan kommunal verksamhet.
När kommuen väljer att driva verksamhet i bolagsform måste därför finnas en avvägning mellan den ekonomiska fördelen och den demokratiska nackdelen.
Om nu den ekonomiska fördelen med Stadshus AB inte längre finns eller i vart fall är mindre, bör det rimligtvis prövas på nytt om det finns tillräckligt starka skäl att ha bolaget kvar.
Genom det beslut som Riksdagen nu fattat har förutsättningarna förändrats.
Den fråga man då måste ställa sig är om Statshus AB längre har något berättigande.
Det finns ju trots allt också negativa aspekter på ett kommunalt koncernbolag. En sådan är enligt min mening den demokratiska.
Väljarans insyn och möjlighet till påverkan i kommunala bolag är,vad man än säger, mindre än i annan kommunal verksamhet.
När kommuen väljer att driva verksamhet i bolagsform måste därför finnas en avvägning mellan den ekonomiska fördelen och den demokratiska nackdelen.
Om nu den ekonomiska fördelen med Stadshus AB inte längre finns eller i vart fall är mindre, bör det rimligtvis prövas på nytt om det finns tillräckligt starka skäl att ha bolaget kvar.
Sänkt och höjd skatt för Linköpingsborna
Regeringen har från årskiftet som bekant sänkt skatten för stora grupper. Det är bra och med tanke på lågkonjunktur och finanskris ,också vältaimat.
Tyvärr har man för oss Linköpingsbor också spillt en del smolk i glädjebägaren genom att ändra skattereglerna för kommunala bolag.
Det kommer att kosta oss mellan 80 och 100 miljoner per år.Det motsvarar en höjning av kommunalskatten med mellan 30 och 40 öre per skattekrona.Eller för att utgå från den enskilde skattebetalaren , mellan 600 och 800 kr per år mer i skatt för den som har en beskattningsbar inkomst på 200 000 kr per år.
Det kan kanske synas tämligen hanterbart för en kommun som Linköpings .Men i slutändan måste det ju ändå tas någonstans.
Nu kan det för den enskilde medborgaren vara lite knepigt att förstå hur det här hänger ihop.
Bakgrunden är att Linköpings kommun driver stora delar av sin verksamhet i bolagsform.Några av kommunens bolag har genom att det skötts på ett klokt och ansvarfullt sätt , inte bara bidragit till en god utveckling för kommunen,utan också under årens lopp gett betydande ekonomiska vinster.
Normalt hade kommunen till vissa delar fått betala skatt till staten på dessa vinster.Men genom en sinnerik bolagskonstruktion där de kommunala bolagen istället för att ägas direkt av kommunen ,ägs av ett kommunalt konsernbolag (Stadshus AB) ,har detta kunnat undvikas.
Stadshus AB har från början köpt alla kommunala bolag ( Tekniska Verken,Stångåstaden m fl) av kommunen för 7 miljarder kronor.Men Stadshus AB hade när det startades naturligtvis inte några 7 miljarder.
Man lånade därför dessa mot reverser av sin ägare, kommunen.För detta reverslån tar kommunen ut en ränta på ca 250 miljoner kr per år som man använder till annan verksamhet (vård,skola m m).Det är denna räntekostnad som nu staten inte längre tänker medge att Stadshus AB får göra skatteavdrag för.
Räntorna på lånen till kommunen har Stadshus AB, som inte bedriver någon egen verksamhet, betalat med de vinster man fått från sina dotterbolag (Tekniska Verken mf l)
På det här sättet har kommunen utan att betala skatt till staten,kunnat ta ut vinsterna från sina bolag.Kvalificerad skatteplansering,skulle man kunna säga.
Nu finns det ingen som helst anledning för någon i kommunen att ha dåligt samvete för detta.Dels går ju alla pengar tillbaka till kommuninvånarna.
Men framför allt måsta man komma ihåg är att alternativet till att driva kommunal verksamhet i bolagsform,som Linköping valt,är att driva den i förvaltningsform.
Och då hade kommunen inte behövt betala någon skatt till staten.
Så varför skall Linköpingsborna staffas för att kloka lokala politiker en gång i tiden valt att låta utföra en del kommunala tjänster på annat sätt än i den traditionella förvaltningsformen.
Summan av kardemumman blir tyvvärr till slut bara att kommunen kommer att ha mellan 80 och 100 miljoner mindre att röra sig med.
Tyvärr har man för oss Linköpingsbor också spillt en del smolk i glädjebägaren genom att ändra skattereglerna för kommunala bolag.
Det kommer att kosta oss mellan 80 och 100 miljoner per år.Det motsvarar en höjning av kommunalskatten med mellan 30 och 40 öre per skattekrona.Eller för att utgå från den enskilde skattebetalaren , mellan 600 och 800 kr per år mer i skatt för den som har en beskattningsbar inkomst på 200 000 kr per år.
Det kan kanske synas tämligen hanterbart för en kommun som Linköpings .Men i slutändan måste det ju ändå tas någonstans.
Nu kan det för den enskilde medborgaren vara lite knepigt att förstå hur det här hänger ihop.
Bakgrunden är att Linköpings kommun driver stora delar av sin verksamhet i bolagsform.Några av kommunens bolag har genom att det skötts på ett klokt och ansvarfullt sätt , inte bara bidragit till en god utveckling för kommunen,utan också under årens lopp gett betydande ekonomiska vinster.
Normalt hade kommunen till vissa delar fått betala skatt till staten på dessa vinster.Men genom en sinnerik bolagskonstruktion där de kommunala bolagen istället för att ägas direkt av kommunen ,ägs av ett kommunalt konsernbolag (Stadshus AB) ,har detta kunnat undvikas.
Stadshus AB har från början köpt alla kommunala bolag ( Tekniska Verken,Stångåstaden m fl) av kommunen för 7 miljarder kronor.Men Stadshus AB hade när det startades naturligtvis inte några 7 miljarder.
Man lånade därför dessa mot reverser av sin ägare, kommunen.För detta reverslån tar kommunen ut en ränta på ca 250 miljoner kr per år som man använder till annan verksamhet (vård,skola m m).Det är denna räntekostnad som nu staten inte längre tänker medge att Stadshus AB får göra skatteavdrag för.
Räntorna på lånen till kommunen har Stadshus AB, som inte bedriver någon egen verksamhet, betalat med de vinster man fått från sina dotterbolag (Tekniska Verken mf l)
På det här sättet har kommunen utan att betala skatt till staten,kunnat ta ut vinsterna från sina bolag.Kvalificerad skatteplansering,skulle man kunna säga.
Nu finns det ingen som helst anledning för någon i kommunen att ha dåligt samvete för detta.Dels går ju alla pengar tillbaka till kommuninvånarna.
Men framför allt måsta man komma ihåg är att alternativet till att driva kommunal verksamhet i bolagsform,som Linköping valt,är att driva den i förvaltningsform.
Och då hade kommunen inte behövt betala någon skatt till staten.
Så varför skall Linköpingsborna staffas för att kloka lokala politiker en gång i tiden valt att låta utföra en del kommunala tjänster på annat sätt än i den traditionella förvaltningsformen.
Summan av kardemumman blir tyvvärr till slut bara att kommunen kommer att ha mellan 80 och 100 miljoner mindre att röra sig med.
onsdag 7 januari 2009
Årets lyckligaste tilldragelse
Muharrem och Sara har blivit lyckliga föräldrar. Inte bara till en liten teling utan två.
En tjej och en kille på samma gång. Snacka om både full pott och jämställdhet.
Vi gratulerar av hela vårt hjärta till den lyckligaste tilldragelsen hittills i år.
En tjej och en kille på samma gång. Snacka om både full pott och jämställdhet.
Vi gratulerar av hela vårt hjärta till den lyckligaste tilldragelsen hittills i år.
Skatt på ideellt arbete
Har inte hunnit med att blogga så mycket den senaste tiden.
Det beror bl a på att jag ganska många timmar i veckan arbetar ideellt i en förening för att den skall har råd att betala skatt.
Men hur kan det vara möjligt. En ideell förening betalar väl ingen skatt, kanske ni säger.
I så fall tror ni fel
För så här kan det nämligen vara.
Linköpings Frisksportklubb, där jag m fl arbetar ideellt , driver på uppdrag av kommunen Hangaren - Hot sport center ,som är ett fysiskt aktivitetshus där tusentals ungdomar ägnar sin fritid åt skateboard,inlines,klättring,trampolinhoppning m m.
Verksamheten drivs helt på ideell grund med pengar från kommunen, staten, frivilliga bidragsgivare och i någon mån deltagaravgifter.
Det fungerar ungefär som en öppen fritidsgård med inriktning mot fysisk aktivitet.
Men eftersom det , på samma sätt som på en fritidsgård,kostar några kronor att delta i aktiviteterna och alla ,oavsett man är medlem i vår förening eller ej,har rätt att delta, betraktas vi av skattemyndigheten som en näringsverksamhet.Vi måste därför betala både moms och inkomstskatt som om vi vore ett vinstgivande företag trots att inte en krona går till något annat än till verksamheten d v s ungdomarna själva.
För att hänga med i utvecklingen måste vi då och då satsa på lite nytt och köpa in lite ny utrustning. Därför måste vi kunna spara några tusenlappar från det ena året till det andra då det i regel rör sig om ganska kostsamma investeringar. En trampolin kostar tex upp emot ett hundra tusen och ett par skateramper lika så.Det klarar inte vår lilla förening på ett enda år.
Men försöker vi spara ihop till det får vi betala skatt på de pengar vi har kvar över årsskiftet.
Om vi inte haft ett antal medlemmar som arbetat ideellt hade vi dock aldrig haft dessa pengar. Föreningen måste m a o betala skatt på det man tjänar på sina medlemmars ideella oavlönade arbete.
Det märkliga är att om kommunen själv drivit verksamheten hade man varit befriad från skatt.Samma sak hade gällt om föreningen själv drivit verksamheten utan
ersättning från kommuen. Men i kombination beskattas den. Snacka om logik.
Det här är något att tänka på för alla de som med darr på rösten brukar prata om hur viktigt det är att kommunerna samarbetar med föreningslivet och tar vara på de ideella krafter som finns.
Det beror bl a på att jag ganska många timmar i veckan arbetar ideellt i en förening för att den skall har råd att betala skatt.
Men hur kan det vara möjligt. En ideell förening betalar väl ingen skatt, kanske ni säger.
I så fall tror ni fel
För så här kan det nämligen vara.
Linköpings Frisksportklubb, där jag m fl arbetar ideellt , driver på uppdrag av kommunen Hangaren - Hot sport center ,som är ett fysiskt aktivitetshus där tusentals ungdomar ägnar sin fritid åt skateboard,inlines,klättring,trampolinhoppning m m.
Verksamheten drivs helt på ideell grund med pengar från kommunen, staten, frivilliga bidragsgivare och i någon mån deltagaravgifter.
Det fungerar ungefär som en öppen fritidsgård med inriktning mot fysisk aktivitet.
Men eftersom det , på samma sätt som på en fritidsgård,kostar några kronor att delta i aktiviteterna och alla ,oavsett man är medlem i vår förening eller ej,har rätt att delta, betraktas vi av skattemyndigheten som en näringsverksamhet.Vi måste därför betala både moms och inkomstskatt som om vi vore ett vinstgivande företag trots att inte en krona går till något annat än till verksamheten d v s ungdomarna själva.
För att hänga med i utvecklingen måste vi då och då satsa på lite nytt och köpa in lite ny utrustning. Därför måste vi kunna spara några tusenlappar från det ena året till det andra då det i regel rör sig om ganska kostsamma investeringar. En trampolin kostar tex upp emot ett hundra tusen och ett par skateramper lika så.Det klarar inte vår lilla förening på ett enda år.
Men försöker vi spara ihop till det får vi betala skatt på de pengar vi har kvar över årsskiftet.
Om vi inte haft ett antal medlemmar som arbetat ideellt hade vi dock aldrig haft dessa pengar. Föreningen måste m a o betala skatt på det man tjänar på sina medlemmars ideella oavlönade arbete.
Det märkliga är att om kommunen själv drivit verksamheten hade man varit befriad från skatt.Samma sak hade gällt om föreningen själv drivit verksamheten utan
ersättning från kommuen. Men i kombination beskattas den. Snacka om logik.
Det här är något att tänka på för alla de som med darr på rösten brukar prata om hur viktigt det är att kommunerna samarbetar med föreningslivet och tar vara på de ideella krafter som finns.
lördag 3 januari 2009
Nånannanismens år
Så har vi då traditionsenligt - smällande, vrålande och supande - vinglat in i ett nytt år som vi naturligtvis helt oförtjänt förväntar oss skall bli bättre än det gamla.
Nu gäller det för oss att efter julens rekordhandel och nyårsfirandets smattrande och bubblande försöka ställa oss upp och som en enda man kräva att någon gör något åt finanskris och och lågkonjunktur. Åtminstone så pass mycket att vi kan fortsätta att låna till livets nödtorft av storbildstvapparater, hemelektronik,bubbelbad etc.
Någon måste ta sitt ansvar och rätta till våra misstag. Hur skall vi annars våga göra om dem igen ?
Någon har svikit oss och borde omgående ställas till svars så att det inte drabbar någon annan.Och framför allt inte någon i vår egen generation och helst inte heller någon i nästa.
Låt inte någon komma undan 2009.
Nu gäller det för oss att efter julens rekordhandel och nyårsfirandets smattrande och bubblande försöka ställa oss upp och som en enda man kräva att någon gör något åt finanskris och och lågkonjunktur. Åtminstone så pass mycket att vi kan fortsätta att låna till livets nödtorft av storbildstvapparater, hemelektronik,bubbelbad etc.
Någon måste ta sitt ansvar och rätta till våra misstag. Hur skall vi annars våga göra om dem igen ?
Någon har svikit oss och borde omgående ställas till svars så att det inte drabbar någon annan.Och framför allt inte någon i vår egen generation och helst inte heller någon i nästa.
Låt inte någon komma undan 2009.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)