HURRA !

Folktandvården planerar att öppna en klinik i Ljungsbro igen.

HURRA,HURRA.

Det är vi i Närrådet, som kämpat för detta i flera år, naturligtvis väldigt glada för.Men gladast är vi givetvis som boende i kommundelen.

Nedläggningen av tandvårdskliniken 2004 var ett stort nedelag för oss alla och gav upphov till stor besvikelse och vrede gent emot de ansvariga.

Den försämring av tandsvårdsservicen ,och de problem för framför allt barnfamiljerna som det ledde till ,har också senare bekräftats i en enkät som Landstinget själva 2007 lät göra inom kommundelen.

Det var desstom högst ologiskt att i ett expansivt område som Vreta kloster - Ljungsbro, stick i stäv med kommunens framtidsplaner, dra ner på den offentliga servicen istället för att bygga ut den.

Men nu skall vi inte gnälla mer utan istället uttrycka vår tacksamhet till dem som lyssnat till oss och förnuftet och varit storsinta nog att kunna ändra sig.

Tack.

Logistisk förskola

Såg att kommunen länkte lösa bristen på förskolelokaler genom införskaffandet av ett par bussar.

Inom handeln har man sedan länge sparat in på kostnaderna för lagerlokaler genom att istället låta varorna rulla runt på vägarna.

Idén att använda sig av samma logistiska lösning inom förskoleverksamheten är minst sagt kreativ. Något sådant skulle jag aldrig ha kommit på.

1 + 1 = 1

Östsvenska Handelskammaren har genom sin rådgivare, förre landshövdingen Björn Eriksson, lanserat förslaget att Linköpings och Norrköpings kommuner skall slås samman. På så sätt skulle regionen bättre kunna hävda sig i f t andra regioner,menar man.

Utgångspunkten är att Östgötaregionen haft en svagare tillväxt än andra jämförbara delar av landet.

Om detta har nu utbrutit ett veritabelt ordkrig mellan Björn Eriksson och Linköpings förre borgmästare Eva Joelsson.

Hur det ligger till med de jämförelser Handelskammaren gjort och hur man räknat kan vi lämna därhän.

En sammanslagning av Linköping och Norrköping vore ändå ingen lösning på problemet, i den mån det nu är ett problem.

Rent allmänt brukar sällan sammanslagningar ge de tillväxteffekter man för det mesta förväntar sig.Det gäller på de flesta områden och kanske speciellt inom offentlig verksamhet.

Vid de kommunsammanläggningar som genomfördes i slutet på 70-talet när ett antal småkommuner gick upp i större, gällde helt andra förutsättningar än i dag.

Handelskammaren bortser dessutom från det mycket centala faktum att kommunernas uppgift i första hand är att tillhandahålla sina medborgare vård,skola och omsorg och planera för bostäder och service. Det utifrån detta man har att organisera sig och inte i första hand för att vara tillväxtmotor för det privata näringslivet.

Regionen består dessutom inte bara av Linköping och Norrköping utan minst elva kommuner till.Det är fö i det perspektivet man måste se sig i jämförelsen med andra regioner.

Anta ändå att någon högre makt, d v s väljarna i de båda kommunerna,skulle bestämma sig för att slå sig samman. Ja,då är långt ifrån någon enkel väg att beträda.Förslagsställarna förefaller nämligen att helt bortse ifrån de helt olika politiska kulturer som råder i de dessa båda kommuner. Att slå samman politiskt styrda organisationer är något helt annat än att fusionera företag och myndigheter.

Jag tror dessutom att Handelskammaren skjuter över målet när man tror att en sammanslagning skulle gynna tillväxten i regionen.Jag tror tvärtom , att det är just olikheterna,mångfalden och konkurrensen som befrämjar utvecklingen både i fråga om tillväxt och kvalitet.Att tro att 1 + 1 blir 2 genom en smmanslagning är nog en felbedömning. 1 + 1 skulle säkert fortfarande förbli 1.

På de områden där det finns fördelar med att samverka har dessutom de båda kommunerna sedan länge redan börjat med det.

Att fortsätta på den vägen tror jag bäst gynnar hela regionen.

Hej, nu är jag tillbaka.

Det finns de som hört av sig till mig och undrat varför jag inte kommit med några nya inlägg på min blogg på länge.Jag har t o m fått vanliga brev om det, vilket är lite roligt.

Det är naturligtvis kul att det finns någon som överhuvudtaget märkt att jag legat lågt med bloggandet några månader.

Men förklaringen är enkel. Titta bara på den stora bilden så förstår ni. Jag har helt enkelt gjort som Thomas Bodström, även under valrörelsen prioriterat familjen.

Den 26:e den här månaden kommer jag att delta vid mitt sista kommunfullmäktigemöte efter att ha varit ordinarie ledamot i över 35 år. Så nu börjar mitt nya ,lite mer fria och obundna, liv.

Visst, jag kommer säkert att sakna en del av det som varit.Men det ger mig ockå möjligheten att börja något nytt.

Men så mycket är klart att så länge jag kan kommer jag att ,med de möjligheter som står till buds ,ge uttryck för mina åsikter om hur samhället bör utvecklas och fungera.

Så hej. Nu är jag här igen. Och räkna för säkerhets skull inte bort mig än.
Och du, nu finns jag även på facebook.

Vindkraften - vårt bästa försvar.

Om vindkraften utgör ett så stort hot mot militärflyget att den enligt försvarsmakten bör förbjudas borde man väl göra tvärtom och istället bygga nya vindkraftverk över hela landet. Ett bättre och billigare försvar mot flygangrepp är svårt att tänka sig.

Såvida nu inte ett potenteiellt fientligt flyg är bättre på att skilja ett vindkraftverk från ett annat flygplan .