Av en analys av kommunens och de kommunala bolagens finansiella ställning som kommunen låtit göra,framgår med all önskvärd tydlighet att kommunen och dess bolag inte själva kommer att kunna finansiera alla de kommunala investeingar som är planerade eller föreslagna för de närmaste tio åren.
Det är inte realistikt att tro att kommunen själv kan låna upp de volymer det skulle kräva, utan stora skatte- och avgifts höjningar eller nedskärningar i den kommunala verksamheten.
Kommunala investeringar ger dessutom inte avkastning på samma sätt som privata. När privata företag investerar gör man det för att kunna öka avkastningen och därmed i förlängningen, vinsterna.
Kommunala investeringar måste till en helt avgörande del kunna betalas med de skatter och statsbidrag man får in.Och dessa ökar inte med någon självkarhet i förhållande till gjorda investeringar. Dessutom får kommunen bara del av den skatt som löntagarana betalar .Företagens skatt går i till staten.
Man måste också ha i minnet att kommunal verksamhet inte är eller ska vara vinstgivande. Kommunens uppgift är att tillhandahålla en god offentlig service för sina medborgare och varje ny invånare "kostar" i princip lika mycket som de man redan har.Ett ökat antal invånare leder därför inte med någon självklarhet till ökat utrymme för nya icke obligatoriska verksamheter.
Det bästa för en kommun är att ha god balans mellan befolkningstillväxt och ekonomi och det har Linköping hittills haft.
Den snabba expansion vi nu planerar för Linköping kommer att kosta mycket pengar. Betydligt mer än vad dagens skattebetalare kan bära. Kommunen har som ett ekonomiskt mål att varje generation invånare skall svara för sina egna kostnader.Man måste därför innan man betämmer vilka investeringar som skall prioriteras ,göra en bedömning av vilka av dessa som är rimligt att låta framtida generationer vara med att betala.
De som tjänar mest på kommunens investeringar är inte kommunen själv utan de företag som finns i kommunen som genom bättre kommunal service och ett attraktivare fritidsutbud får lättare att rekrytera kompetant personal och större möjligheter att växa och tjäna pengar. Det gäller inte minst handeln.
Det vore därför högst rimligt att kommunens näringsliv svarade för en del av de offentliga investeringar som behövs för att utveckla kommuen.
En sådan deal skulle kunna fungera så att kommunen själv svarar för alla grundinvesteringar , d v s alla som avser de obligatoriska verksamheterna skola vård och omsorg medan näringslivet är med och delar sådana investingar som bidrar till att deras omsättning och vinster kan öka.
Det skulle ,för att ta ett aktuellt exempel,kunna innebära att kommunen och dess bolag svarade för grundinvesteringen att flytta fotbolls- och friidrottsarénorna från Folkungavallen med det belopp som är rimligt att få ut genom exploateringen och att näringslivet svarar för de kvalitetshöjande investeringarna därutöver.
Alterantivet är att de nya anläggningar man har råd att bygga,motsvarar vad Folkungavallen är i dag, d v s blir realtivt spartanska, såvida man inte skall ta pengar från skola och äldrevård.
Principen att dela investeringarna med näringslivet ,och givetvis även avkastningen,skulle kunna tillämpas på en rad andra stora investeringar som näringslivet har att tjäna på.
Kommunen bör arbeta för att få en sådan deal med näringslivet.
3 kommentarer:
Det var ett dystert inlägg. Visst fasen måste en kommun av Linköpings storlek och ambitioner måste kunna klara investeringar av detta slag. Är skattesatsen för låg? Bör kommunerna få del av företagsskatterna? Vad vet jag.
Som den /en av de drivande städerna i en så pass stor region så måste man kunna skapa ett förtroende bland invånare, nuvarnade som potentiella. Man måste skicka betryggande signaler till näringslivet och visa att man inte är rädd för investeringar. Självklart måsta man ha koll på ekonomin och verkligen ha råd med investeringarna. Det måste man på något sätt se till. Men att inte ha råd med dessa investeringar är inget alternativ! Att kapitulera för en investering av dessa relativt små dimensioner skickar signaler om raka motsatsen. Det kommer verkligen skrämma iväg nya potentiella etableringar.
Så, antingen har man råd eller så tar man sig råd. Något annat alternativ finns inte.
Dessutom, en helt ny friidrottsarena och en helt ny fotbollsarena för 100 miljoner är INTE dyrt.
Det är kanske inte dyrt med 100 mkr för en ny fotbllsarena och en ny friidrottsarena som ju var utgångspunkten när kommunfullmäktige tog beslut i frågan. Nu vistar det sig ju att bara fotbollsarenan kommer att kosta 135 mkr och kanske den når upp till 200 mkr innan allt är färdigräknat.
Sedan kommer det en kostnad för en friidrottsarena som väl hamnar på 50 - 100 mkr, så det är inga småpengar man talar om
tycer
Gösta Gustavsson
Måste man inte göra skillnad mellan de kommunala kärnuppgifterna och de kommunala kringuppgifterna? Idén är utmärkt när det gäller idrottsplatser, kultur mm, men kanske inte så lyckad om vi pratar om omsorg och utbildning? Sedan får man ju inte glömma att om kommunen inbjuder näringslivet att delta i infrastrukturbyggnaden så kommer näringslivet nog att bli betydligt tyuffare när det gäller kommunal service till företag och entreprenörer. Men det kanske bara är bra?
Skicka en kommentar